Flera av regionerna i Sverige rapporterar fortfarande knappt in något alls till det nationella registret för cancerläkemedel, RCL. Detta trots att alla nyinsättningar av utvalda nya cancerläkemedel sedan 2018 ska rapporteras till registret. Det har de regionala cancercentra beslutat.
Den bristande inrapporteringen gör det svårt att bygga upp kunskap om nya cancerläkemedel, konstaterar regionala cancercentrums arbetsgrupp för cancerläkemedel i en ny rapport.
Arbetsgruppen framhåller också att den uppföljning som registret syftar til,l omöjliggörs av de stora skillnaderna mellan regionernas rapporteringsgrad:
”Ett av huvudsyftena med ”Register för cancerläkemedel”, att värdera jämlik tillgång till läkemedelsbehandling, går fortfarande inte att uppfylla då rapporteringen uppenbart brister eller i stort sett saknas från vissa regioner”, skriver arbetsgruppen i rapporten.
Fortsatt låg rapportering om cancerläkemedel
Det är inte första gången som problemet med den ojämna inrapporteringen lyfts fram. Läkemedelsvärlden berättade senast i januari i år om låg rapporteringsgrad och ojämn geografisk fördelning av rapporterna om de nya cancerläkemedlen.
– Det är frustrerande. Med tanke på regionernas ekonomi är det inte försvarbart med så dålig uppföljning, sade då Hans Hägglund, nationell cancersamordnare hos Sveriges kommuner och regioner och ordförande i Regionala cancercentrum i samverkan.
Och nu visar alltså ännu en rapport att ytterst lite har hänt. Rapporten täcker det första halvåret 2020 och gäller nyinsättningar av 23 utvalda nya cancerläkemedel. Sammanlagt rapporterade vården i landet in 2 077 nyinsättningar till registret under den aktuella perioden.
Det är tolv procent fler rapporter än under motsvarande period i fjol. Kenneth Villman, ordförande i den nationella arbetsgruppen för cancerläkemedel, välkomnar trots allt den svaga ökningen. Men han framhåller samtidigt att de regionala variationerna i inrapporteringen fortsätter att vara lika stora som tidigare:
– Det är mycket positivt att registreringen på totalen ökar, men de regionala variationerna i inrapportering är fortsatt för stora och det gör det svårt att göra meningsfulla regionala jämförelser, säger han i ett pressmeddelande.
Bäst och sämst
Han tillägger att antalet läkemedel som ska rapporteras har varierat över tid, vilket kan påverka den totala registreringsnivån åt båda håll.
– Men ska vi få någon ordning på läkemedelsuppföljningen är det viktigt att verksamheterna intensifierar arbetet med inrapporteringen i de regioner där registreringen ännu inte fungerar.
De regioner som var sämst på att rapportera under årets första sex månader var Stockholm, Uppsala, Gotland, Gävleborg och Halland. Från dem kom mellan 2 och 10 rapporter per 100 000 invånare.
Etta på listan var Region Västerbotten med närmare 37 rapporter per 100 000 invånare. Nästan lika hög rapportering per 100 000 invånare hade Jönköpings län, Skåne och Östergötland.
