Öppenvårdens antibiotikaförskrivning har sakta gått nedåt under flera år, men i våras skedde en drastisk minskning. I maj var antibiotikaförsäljningen på recept 31 procent lägre än under samma månad i fjol och ännu mer minskade förskrivningen av luftvägsantibiotika, vilket Läkemedelsvärlden tidigare har skrivit om.
Enligt Folkhälsomyndigheten berodde den snabba minskningen sannolikt på coronapandemin. Detta dels därför att smittskyddåtgärderna kan ha till att andra sjukdomar minskade, och dels för att rädsla för smitta kan ha gjort att färre människor sökte vård.
Ser vad minskad antibiotikaförskrivning lett till
Nu ska det nationella nätverket mot antibiotikaresistens Strama, i samarbete med Folkhälsomyndigheten, undersöka om allvarliga infektioner har blivit fler på grund av en minskad antibiotikaförskrivning.
Undersökningen ska göras utifrån utdrag från diagnosregistret hos Socialstyrelsen. Där ska Strama och Folkhälsomyndigheten titta på komplicerade diagnoser som kan vara tecken på en underanvändning av antibiotika.
– Vi kommer att jämföra ett antal utvalda diagnoser det här året då det skrevs ut mindre antibiotika med samma tidsperiod tidigare år, säger Stephan Stenmark, smittskyddsläkare och ordförande i Strama.
Hans hypotes är att det inte kommer att vara någon skillnad. Dock går det inte endast att titta på siffror av utskriven antibiotika, utan det är också viktigt att se till hur det har påverkat människor, menar Stephan Stenmark.
– Nivån av utskriven antibiotika i sig behöver inte vara ett tecken på underförskrivning. Men i och med att det var särskilda förhållanden i våras, då vårdutbudet var förändrat och människor kanske drog sig för att söka vård, vill vi ta reda på vad det kan ha lett till.
Resultatet av undersökningen kommer att redovisas i en rapport senare i höst.
– Det kommer inte att vara någon redovisning på individnivå, utan det är ett ansvar för varje region att se till att god patientsäkerhet uppnås, säger Stephan Stenmark.
