Om sjukvården följer upp personer som har en mindre utvidgning av stora kroppspulsådern med ultraljudsundersökning räddar det liv.
Det visar en upptäckt av Knut Thorbjørnsen, kärlkirurg och överläkare på Gävle sjukhus.
– Vår forskning visar att vi inte kan ignorera den här gruppen, säger han till Läkemedelsvärlden.
Upptäcker bråck med ultraljud
Pulsåderbråck i buken, så kallad bukaortaaneurysm, är en livshotande sjukdom. Sjukdomen drabbar främst äldre män. Åtta av tio avlider om pulsåderbråcket brister.
Men om man upptäcker sjukdomen i tid går det att operera och resultaten är goda.
Därför rekommenderar man screening både i Sverige och många andra länder. Man kallar 65-åriga män till undersökning med ultraljud som för att upptäcka bråck på stora kroppspulsådern i tid.
Man klassar utvidgningen som en sjukdom när den är minst 30 millimeter stor. Därefter följer sjukvården upp personen med regelbundna ultraljudskontroller.
Om utvidgningen ökar till 55 millimeter är det en indikation för att operera i förebyggande syfte. Eftersom även sådana planerade operationer innebär en viss risk har man satt detta tröskelvärde i de europeiska riktlinjerna.
Tror att tillståndet är ofarligt
Tidigare trodde man att en mindre utvidgning av stora kroppspulsådern är relativt ofarlig. Vården ansåg att männen inte behöver uppföljande kontroller med ultraljud. Mannen, för det är oftast en man, friskförklaras.
Tillståndet kallar man för subaortaaneurysm. Subaortaaneurysm innebär att kroppspulsådern är något mindre utvidgad, mellan 25 och 29 millimeter.
Det är alltså strax under gränsen för vad man idag klassar som en sjukdom.
Leder till livshotande tillstånd
Det har varit oklart hur sjukvården ska hantera den här gruppen, både i Sverige och internationellt.
Men kärlkirurgen Knut Thorbjørnsens avhandling visar att även denna mindre utvidgning av kroppspulsådern ofta leder till livshotande sjukdomstillstånd på sikt.
– Vi följer de här männen tätt, och det visar sig att subaortaaneurysm är inte så godartad som man tidigare trott, säger Knut Thorbjørnsen.
Ultraljud avslöjar riskpersoner
I hans studier ingår ungefär 60 000 män i Dalarna, Gävleborg, Sörmland och Uppsala som genomgått screening av stora kroppspulsådern med ultraljud. Resultaten visar att 1 020 av dessa 65-åringar, knappt 2 procent, har subaortaaneurysm.
Forskarna följer männen i studien mellan 10 och 15 år. De som har lättare utvidgning av kroppspulsådern får gå på efterkontroller med ultraljud, i regel efter 5 år.
– Med tiden utvecklade 90 procent av dem pulsåderbråck. Det är ett viktigt fynd, säger Knut Thorbjørnsen.
”De riskerar att avlida”
Nästan var tredje man med subaortaaneurysm, 30 procent, får farligt stora pulsåderbråck under studietiden.
Dessa män opereras eller ställs i kö för operation.
– Resultaten visar att det inte är etiskt försvarbart att friskförklara 65-åriga män med subaortaaneurysm. De riskerar att avlida av ett brustet pulsåderbråck senare i livet, säger han.
Attityder till ålder påverkar
Att man tidigare inte följt upp de här männen med ultraljud har delvis med attityder till åldrande att göra, enligt Knut Thorbjørnsen.
– Det har funnits tankar om att det inte är kliniskt relevant, att förändringarna är så små och att männen ändå är gamla och hinner att dö av andra sjukdomar innan de drabbas av pulsåderbråck, berättar han och fortsätter:
Men medellivslängden ökar och åtskilliga män mår bra högt upp i åldern, poängterar han.
– Många som är 70-85 år är pigga och kan leva bra liv. Därför är det inte moraliskt rätt att ignorera en lätt utvidgning av kroppspulsådern hos en 65-åring, säger han.
Gör ultraljud igen efter fem år
I studien följer forskarna upp männen med ultraljud. Vid allvarligare fall opererar de. Det visar sig att ingen av männen i studien avlider med pulsåderbråck i buken som direkt dödsorsak.
– Vår forskning visar att 65-åringar med en lätt vidgning av kroppspulsådern bör erbjudas en uppföljande ultraljudsundersökning efter fem år, säger han.
Knut Thorbjørnsen har prisats för sin banbrytande forskning.
Han är glad över att göra skillnad
Forskningen leder också till att både de svenska och de europeiska riktlinjerna nu stärks.
De europeiska riktlinjerna från 2019 rekommenderar att män med sådana mindre utvidgningar ”kanske” ska följas upp med ultraljud.
Knut Thorbjørnsens studier ökar de vetenskapliga bevisen för uppföljning med ultraljud. Därför rekommenderar de nya uppdaterade europeiska riktlinjerna, som kom tidigare i år att vården bör fortsätta att följa upp dessa män.
”Det känns fantastiskt”
Knut Thorbjørnsen är glad över att hans studier leder till konkreta förändringar och förbättringar för dessa patienter.
– Det är positivt. Det känns fantastiskt att se att vårt arbete påverkar hur den här sjukdomen hanteras och att vi bidrar till en bättre vård för personer med pulsåderbråck i hela Europa, säger Knut Thorbjørnsen och fortsätter:
– Det är glädjande att se att vårt arbete faktiskt gör skillnad och att vi bidrar till att vården utvecklas och förbättras.
