Gefitinib (Iressa) mot lungcancer blev inte vad Astrazeneca hade hoppats. Preparatet används visserligen i vissa länder, men i Sverige är det inte godkänt.
Läkemedelsföretaget Roches substans erlotinib (Tarceva) med samma verkningsmekanism, hämning av EGF-receptorns tyrosinkinas, är däremot godkänd i Sverige.
– Iressa hade stolpe ut och Tarceva hade stolpe in, säger Roger Henriksson, professor vid Norrlands Universitetssjukhus och medicinsk rådgivare åt Astrazeneca.
Han menar att det var små skillnader i effekt som avgjorde.
Cancerläkemedel står för hälften av alla preparat som utvecklas och många av kandidaterna tar sikte just på tyrosinkinaser som stimulerar till onormal celltillväxt.
Gefitinibs uppföljare vandetanib har visat god effekt mot vissa ovanliga former av sköldkörtelcancer och beviljades därför status som Orphan Drug av FDA 2005. Det medför att processen för godkännande i USA kan snabbas på. I EU fick substansen liknande status förra året.
– Även för icke småcellig lungcancer har vandetanib fått goda resultat och preparatet testas mot flera andra cancerformer, säger Roger Henriksson.
Precis som gefitinib motverkar vandetanib effekterna av EGF, epidermal tillväxtfaktor, genom att hämma EGF-receptorns tyrosinkinas i tumörcellerna för att hindra tillväxt och metastasering. Vendetanib hämmar också, till skillnad från föregångaren, tyrosinkinaserna för VEGF- och RET-receptorerna.
Hämning av VEGF, vaskulär endoteltillväxtfaktor, bygger på amerikanen Judah Folkmans idéer om att strypa blodtillförseln till tumörer. Genom att hämma effekten av VEGF motverkas den kärlnybildning som är nödvändig för den onormala celltillväxten. Idag finns redan godkända läkemedel som tillämpar principen.
Framför allt är det kombinationen av VEGF- och EGF-hämning som anses spännande hos vandetanib. Båda verkningsmekanismerna har visat sig kliniskt värdefulla var för sig. Samma effekt skulle också kunna uppnås genom att kombinera de godkända preparaten bevacizumab och erlotinib som hämmar VEGF respektive EGF. Om det är en fördel att kombinera två läkemedel mot de olika receptorerna eller att ge ett mot båda återstår att se.
Överuttryck av RET förekommer i vissa tumörer i sköldkörteln och har även iakttagits i bland annat småcellig lungcancer.
Läkemedel mot cancer med flera tyrosinkinaser som måltavlor kommer att ta en allt större plats i terapin. Förra året godkändes till exempel sorafenib (Nexavar) och sunitinib (Sutent), mot njurcellscancer, som båda hämmar kärlnybildning och cellproliferation.
Vandetanib tas som en tablett en gång dagligen. Halveringstiden är mer än 120 timmar, vilket sannolikt medför att nivåerna varierar i ringa grad under dygnet då steady state har uppnåtts. Den långa halveringstiden är en fördel då flera andra tyrosinkinashämmare under utveckling har en halveringstid som är kortare än 12 timmar.
Roger Henriksson tror att läkemedlet kommer att användas både som monoterapi och i kombination med andra läkemedel om det blir godkänt.
Vilka av alla tyrosinkinashämmare som kommer att lyckas är svårt att sia om. Varje preparat måste bevisa sitt värde och hitta till rätt målgrupp. Små skillnader i effekt kan bli avgörande.
