Annons
DEBATTINLÄGG FRÅN RIKSFÖRBUNDET ATTENTION
”Tyngdtäcken är bra för många med sömnstörning”
Anki Sandberg Foto: Riksförbundet attention

”Tyngdtäcken är bra för många med sömnstörning”

Det är svårt att förstå regionernas motstånd mot tyngdtäcken, skriver ordförande Anki Sandberg.

26 jun 2024, kl 10:10
0

Annons

DEBATT. Diskussionen om beslutet att regionerna ska sluta subventionerna tyngdtäcken fortsätter. Nu kommer Anki Sandberg, ordförande i Riksförbundet attention, med ett debattsvar.

Riksförbundet attention företräder personer med neuropsykiatriska funktionshinder som ADHD och autism, grupper som ofta har nytta av tyngdtäcken mot svåra somnproblem.

Tyngdtäcken fungerar rogivande

Många med psykiatriska funktionsnedsättningar har stora problem med sömnen. Motorisk orolighet och ångestproblematik gör att man inte kommer till ro.

Det skapar i sin tur svårigheter att klara skolgång, arbete eller ett fungerande vardagsliv. Därför är det angeläget att göra allt som går för att förbättra sömnen hos dessa personer.

Många har hjälp av den rogivande tyngden från ett tyngdtäcke. Täcket skapar ett tryck mot kroppen vilket hjälper användaren att slappna av, somna snabbare, sova djupare och vakna mer utvilad på morgonen. 

Regionerna slutar skriva ut tyngdtäcken

Med dessa fördelar som grund är det svårt att förstå motståndet från Sveriges regioner att subventionera tyngdtäcken.

De som nekar förskrivning av dessa täcken följer en den avrådan som det Medicintekniska produktrådet, MTP-rådet, kom med för några år sedan.

Läkemedelsvärlden skrev om beslutet 2020. Två år senare, 2022, uppmanar MTP-rådet återigen regionerna att sluta förskriva tyngdtäcken, som Läkemedelsvärlden rapporterat.

Trots många protester från förskrivare och brukarorganisationer valde då de flesta av landets regioner att ta bort tyngdtäcken som förskrivningsbart hjälpmedel.  

Sedan dess har personer med stora sömnsvårigheter oftast själva fått köpa tyngdtäcken, eller om de inte har råd, avstå från dem helt.

Sviker redan utsatta grupper

Att täckena nu finns att köpa i många butiker innebär också ett stort ansvar på den enskilda individen.

Tidigare kunde patienterna få professionell hjälp att testa ut det täcke som bäst passar just den individen.

Det ansvaret landar nu på den enskilda, som genom beslutet gått miste om den yrkeskunskap som arbetsterapeuter inom psykiatrin eller habiliteringen har gällande användning av tyngdtäcken.

Det är som Sveriges arbetsterapeuter påpekar i sitt debattinlägg, ett svek mot redan utsatta grupper. 

Klinisk erfarenhet stöd för tyngdtäcken

Rådets motivering grundar sig i att det saknades att det saknas studier som verifierar nyttan

Sveriges kommuner och regioner, SKR, fortsätter att framföra samma argument i en artikel i Läkemedelsvärlden i måndags.

Men det saknas ju inte klinisk erfarenhet från vare sig förskrivare eller från alla de patienter som säger att de sover bättre tack vare sitt täcke.

Regionernas motstånd kvarstår märkligt nog även sedan Socialstyrelsens nationella riktlinjer kom i år.

Socialstyrelsens nationella riktlinjer rekommenderar användandet av tyngdtäcken för vuxna med autism och adhd med hög prioritet vid allvarlig sömnlöshet, där annat stöd för goda sömnvanor inte gett effekt. 

Anmärkningsvärt motstånd mot tyngdtäcken

Att regionernas trots Socialstyrelsens riktlinjer håller fast vid sitt motstånd mot att subventionera tyngdtäcken är anmärkningsvärt.

Det strider mot principerna för evidensbaserad praktik där professionella ska väga samman sin expertis med bästa tillgängliga kunskap.

Den enskildes erfarenheter och önskemål vid beslut om insatser ska väga tungt.

Kräver samma kunskapssyn

Att samhället talar med dubbla tungor i viktiga samhällsfrågor undergräver dessutom förtroendet för systemet med nationell kunskapsstyrning.

Alla som söker vård borde kunna kräva att regionerna och Socialstyrelsen känner respekt för varandras arbetsmetoder och utgå från samma kunskapssyn.

Beslutet om fortsatt avrådan från förskrivning av tyngdtäcken är ett bevis på motsatsen.

Förlorarna blir som alltid de som har störst behov av insatser och hjälpmedel. 

 

Ann-Kristin Sandberg 

Ordförande Riksförbundet attention