Det är olyckligt och ett misslyckande för den nationella kunskapsstyrningen med dubbla budskap när det gäller rekommendationer om subventioner av tyngdtäcken. Så argumenterar Ida Kåhlin, förbundsordförande i Sveriges arbetsterapeuter, i en debattartikel i Läkemedelsvärlden i måndags.
Nu svarar Ameli Norling, chef för sektionen för hälso- och sjukvård vid Sveriges kommuner och regioner, SKR, på kritiken från Sveriges arbetsterapeuter.
Rekommendationen ligger fast
Debatten gäller bland annat att olika organisationer och myndigheter kommer med totalt motstridiga rekommendationer när det gäller subventionering av tyngdtäcken.
– Det är förstås olyckligt när riktlinjer och rekommendationer inte upplevs gå åt samma håll. Men i MTP-rådets (medicintekniska produktrådet) uppdrag ligger att se till att vårdens medel går till produkter som tydligt visar att de gör nytta för patienten, svarar Ameli Norling i ett mejlsvar till Läkemedelsvärlden.
– Därför ligger MTP-rådets rekommendation fast. MTP-rådet agerar på regionernas mandat och med de gemensamma krav vi har för våra rekommendationer.
Läkemedelsvärlden har erbjudit både SKR och MTP-rådet att själva komma med en skriftlig debattreplik för att besvara kritiken från Sveriges arbetsterapeuter. Men istället har SKR och Ameli Norling valt att göra en skriftlig intervju med Läkemedelsvärlden.
Behöver betala tyngdtäcken själva
Här är en kort bakgrunden till konflikten:
Tyngdtäcken använder man som ett hjälpmedel till patienter med allvarliga sömnproblem, ofta inom psykiatrin. Många gånger gäller det barn och vuxna med neuropsykiatriska störningar som ADHD och autism, psykiskt sjuka vuxna och äldre med kognitiva störningar och demens.
Tidigare skrevs tyngdtäcken ofta ut på recept som ett medicintekniskt hjälpmedel. Patienter med stora sömnproblem kunde alltså få tyngdtäcken gratis eller mot en mindre egenavgift. Dessa avgifter varierar, vilket Socialstyrelsen tidigare kartlagt.
Men nu har detta ändrats i de flesta regionerna. Det beror på att SKR:s MTP-råd år 2020 avråder regionerna från att förskriva tyngdtäcken, vilket Läkemedelsvärlden rapporterat om.
Två år senare uppmanar MTP-rådet återigen regionerna att avstå från att förskriva tyngdtäcken inom den offentligt finansierade hälso- och sjukvården. Det berättade Läkemedelsvärlden 2022.
Regionerna stoppar tyngdtäcken
Men i mars i år kommer helt nya och delvis motstridiga besked om tyngdtäcken. Detta sker när Socialstyrelsen publicerar sina nya nationella riktlinjer vid autism och ADHD.
Myndighetens nationella riktlinjer syftar till att vara grunden för hur sjukvården prioriterar och fördelar sina resurser. Och Socialstyrelsens åsikter om tyngdtäcken går på tvärs med MTP-rådet.
Socialstyrelsen anser att tyngdtäcken för vuxna med autism och ADHD med allvarlig sömnlöshet har hög prioritet. Myndigheten poängterar också att det är viktigt att prova ut tyngdtäcket så att det passar individen. Åtgärden behöver också följas upp.
Något som kanske inte sker när patienten själv köper sitt tyngdtäcke på öppna marknaden.
Regionerna beslutar själva
Ameli Norling på SKR svarar nedan på Läkemedelsvärldens frågor. Frågorna utgår från det Sveriges arbetsterapeuter framför i sin debattartikel.
Ska det verkligen vara så olika bud mellan olika instanser?
– Kostnaderna för förskrivning av tyngdtäcken var höga innan MTP-rådets rekommendation kom. Bara i Stockholm låg förskrivningen på 36 miljoner kronor årligen.
– När det gäller tyngdtäcken finns det idag inte tillräckligt vetenskapligt stöd som visar på effekt. Det framkommer ju även i Socialstyrelsens riktlinje. Socialstyrelsen har heller inte gjort någon hälsoekonomisk bedömning på grund av att det saknas kvantitativa studier, vilket framgår av riktlinjen.
– Det finns flera exempel när nationella myndigheter utfärdar rekommendationer till regionerna, men som inte tar hänsyn till regionernas ekonomi och prioriteringar. Ett exempel är vaccinområdet. Det är till syvende och sist regionerna som måste besluta om sina prioriteringar med allmänna medel, och så även i fallet med tyngdtäcken.
Viss beprövad erfarenhet av tyngdtäcken
Enligt Ameli Norling säger MTP-rådet i sin rekommendation att det finns viss beprövad erfarenhet av användning av tyngdtäcken för behandling av sömnproblem.
Men eftersom det inte kunnat bekräftats med objektiva mätningar av effekten på sömnen i vetenskapliga studier, går det inte att basera en rekommendation på enbart den erfarenheten, enligt MTP-rådet.
– Vi vill vill dock förtydliga att rekommendationen gäller finansiering med offentliga medel, inte användningen av tyngdtäcken i sig. För de individer som upplever att produkten fungerar väl kan egenfinansiering vara lämplig. Finansiering med offentliga medel kan fortfarande ske inom ramen för vetenskapliga studier, svarar hon.
”Det handlar om prioriteringar”
Regeringen och SKR har kommit överens om att kunskapsstyrning är en nyckelfaktor när det gäller hälso- och sjukvårdens utmaningar. Hur kan det bli rättvis, jämlikt och effektivt när beskeden är så olika?
– Kunskapsstyrningen och Socialstyrelsen och andra myndigheter ingår i ett partnerskap. Vi arbetar nära varandra och synkar våra kunskapsstöd så långt det är möjligt. Våra mål om jämlik och rättvis vård är gemensamma.
– I fallet med tyngdtäcken handlar MTP-rådets rekommendation och uppdrag om prioriteringar i vården och finansiering med offentliga medel.
Regionerna beaktar kostnaderna
Varför gör MTP-rådet en annan bedömning än Socialstyrelsen?
– Inför att en riktlinje ska tas fram görs alltid en noggrann utredning av det vetenskapliga underlaget. Riktlinjer som innebär ”bör” eller ”ska” för regioner och huvudmän bör alltid ha en hälsoekonomisk analys som stöd. Regioner har alltid att beakta kostnadseffektivitet vid beslut om införande av metoder och behandlingar.
– Regionerna har som stöd för ordnat införande NT-rådet för läkemedel respektive MTP-rådet för medicintekniska produkter.
Ska inte Socialstyrelsens nationella riktlinjer gälla alla regioner? Om inte, varför?
– Regionerna fattar beslut om metoder och behandlingar som bekostas med offentlig finansiering.
Följer evidensen för tyngdtäcken
MTP-rådet följer evidensläget när det gäller tyngdtäcken löpande, enligt Ameli Norling.
– Skulle det komma studier som förändrar läget är MTP-rådet naturligtvis beredda att omvärdera rekommendationen, skriver hon.
Arbetsterapeuterna anser att ni inte lyssnat på deras omfattande kunskap i frågan. Vad säger ni om det?
– MTP-rådet har återkommande dialog med programgrupper inom olika diagnosområden och även andra relevanta experter när de arbetar med sina ärenden. Man inhämtar flera olika underlag för att kunna göra en sammanvägd bedömning i sina olika ärenden. Det handlar om vetenskapliga studier, hälsoekonomi, regionernas betalningsvilja och tillståndets svårighetsgrad, svarar Ameli Norling.
Olika regler i olika regioner
Om du som patient måste betala själv för ditt tyngdtäcke eller inte beror dessutom på vilken region du råkar bo i.
Ida Kåhlin, förbundsordförande för Sveriges arbetsterapeuter, berättar för Läkemedelsvärlden att det finns det regioner som fortsätter skriva ut tyngdtäcken.
Västmanland och Västerbotten är ett par av dessa regioner. Dessa regioner motiverar beslutet med beprövad erfarenhet och professionernas expertis, enligt Ida Kåhlin.
Hur ser ni på skillnaderna, med tanke på hälso- och sjukvårdslagens krav på jämlik vård i hela landet?
– Vi har inte fått information om att det finns regioner som beslutat att återinföra och börja förskriva tyngdtäcken igen. Det finns några få regioner som fortsatte förskriva tyngdtäcken efter MTP-rådets rekommendation. Men de valde att förändra sin förskrivning för att på så sätt säkerställa mer relevant användning, svarar Ameli Norling.
”Kan finnas regionala skillnader i all vård”
Arbetsterapeuternas förbundsordförande Ida Kåhlin är kritisk till att en redan socialt och ekonomiskt utsatt patientgrupp nu måste betala dyra tyngdtäcken själva. ”Detta har i hög grad drabbat personer som tillhör samhällets mest utsatta grupper, både ekonomiskt och socialt – barn med autism, ungdomar med ätstörningar, vuxna med ADHD, äldre personer med demenssjukdom och många fler” skriver hon.
Hur ser SKR på att tillgången till tyngdtäcke drabbar patientens ekonomi olika beroende på var den råkar bo?
– Det kan finnas regionala skillnader i all vård sett utifrån resurser. Men i det här fallet ser vi att en majoritet av regionerna följer MTP-rådets rekommendation, kommenterar Ameli Norling.
Det är kanske inte så lätt att välja tyngdtäcke själv för patienten. Varför får inte alla samma hjälp?
– Det finns inget som hindrar att en arbetsterapeut kan hjälpa till att rekommendera en viss typ av tyngdtäcke. Det finns andra hjälpmedel idag där du kan få en rekommendation av vården, men sen får betala själv, avslutar Ameli Norling.
