Tidigt i corona-pandemin kom uppgifter om att klorokinläkemedel (klorokinfosfat och hydroxiklorokin) visat antiviral effekt på det nya coronaviruset. En ny registerstudie med amerikanska patienter tyder dock på att ett av läkemedlen, hydroxiklorokin, inte minskar risken att dö i covid-19. Kanske till och med tvärtom.
Studien, som är publicerad on line men ännu inte granskad av andra forskare, bygger på registerdata över patienter som vårdats vid Veterans Health Administration medical center i USA.
I studien ingick 368 manliga patienter med en medianålder på 65 år och med laboratoriebekräftad covid-19. De följdes från att de inkluderades i studien tills de blev utskrivna från sjukhuset eller avled. Studieperioden var mellan 9 mars och 11 april.
Ingen ökad överlevnad med hydroxiklorokin
Med hjälp av registerdata delades patienterna in i tre grupper: de som behandlats med hydroxiklorokin, de som fått hydroxiklorokin i kombination med antibiotikumet azithromycin och de som inte fått läkemedlet alls. Samtliga grupper fick standardbehandling.
Resultaten visade att av de 97 patienter som fått hydroxiklorokin avled 27 (27,8 procent) under studietiden. Av de 113 patienter som fått kombinationen hydroxyklorokin och azithromycin avled 25 (22,1 procent), medan 18 patienter (11,4 procent) av de 158 som inte fått hydroxiklorokin utan enbart standardbehandling, avled under studietiden.
Den statistiska analysen visade att risken för död var mer än två och en halv gånger högre i gruppen som fick hydroxiklorokin jämfört med den som enbart fick standardbehandling. Skillnaden var statistiskt signifikant. Motsvarande riskökning sågs inte i gruppen som fick hydroxiklorokin, men heller ingen riskminskning.
Forskarna analyserade också behovet av respiratorvård i de olika grupperna. Där skilde sig inte behovet åt mellan hydroxiklorokingruppen och de som fick hydroxiklorokin/azithromycin jämfört med gruppen som enbart fick standardbehandling.
Manar till försiktighet
Sammantaget visar resultaten att hydroxiklorokin, med eller utan tillägg av azithromycin, varken minskade behovet av respiratorvård eller risken död hos covid-19-patienter. Vad gäller risken för död sågs till och med en ökad risk för patienter som fick hydroxiklorokin jämfört med de som enbart fick standardbehandling.
Forskarna bakom studien manar därför till försiktighet i användandet av hydroxiklorokin mot covid-19 i väntan på resultat från de kliniska studier som pågår med läkemedlet.
Studien är som sagt inte granskad av andra forskare än och resultaten ska därför tolkas med försiktighet. Det finns också en del svagheter med studien. Till exempel skilde sig ingångsvärdena åt mellan grupperna, där de patienter som fick hydroxiklorokin hade svårare sjukdomssymtom än de som enbart fick standardbehandling. Forskarna har justerat för skillnaderna i de statistiska beräkningarna, men betonar att det ändå finns en möjlighet att det kan ha påverkat resultatet.
Studieresultaten kan heller inte per automatik översättas till andra patientgrupper, eftersom alla som ingick i studien var män i övre medelåldern.
Har allvarliga biverkningar
En styrka med studien, som hittills är den mest omfattande vad gäller behandling med hydroxiklorokin mot covid-19, är enligt forskarna att den bygger på data från väldefinierade nationella register. Till skillnad från enskilda regionala studier ger dessa registerdata mer robusta resultat, menar forskarna.
Som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat har användningen av klorokinläkemedel ökat kraftigt i samband med corona-pandemin. I Sverige har därför Läkemedelsverket begränsat möjligheten att förskriva läkemedlen.
Förutom att värdet vid behandling av covid-19 ännu är osäkert har också klorokinläkemedlen en hel del allvarliga biverkningar. Bland annat kan de ge illamående, yrsel, klåda och hudförändringar. I allvarliga fall kan de ge hjärtrytmrubbningar och livshotande hjärtarytmi. Läkemedelsverket och den europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA, har därför slagit fast att experimentell behandling med klorokinfosfat och hydroxiklorokin vid covid-19 endast bör ske inom ramen för kliniska studier.
