Det hör inte till vanligheten att så många av de professionella organisationerna på vårdområdet arbetar tillsammans på det sätt som man nu gör i projektet Säker läkemedelsanvändning inom primärvården.
Förutom Apotekarsocieteten ingår allmänläkarnas, de kliniska farmakologernas, de medicinskt ansvariga sjuksköterskornas, geriatrikernas och distriktssköterskors yrkesföreningar i projektet som betalas av Patientförsäkringen, LÖF och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Syftet är som namnet säger, att göra läkemedelsbehandlingen bättre inom primärvården.
– Vi har kört tre liknande projekt, Säker förlossningsvård, Hur man förebygger infektioner inom ortopedi och Säker bukkirurgi tillsammans med de professionella organisationerna, säger Pelle Gustafson chefsläkare på LÖF.
– De projekten har varit enklare, eftersom de vänt sig till ett begränsat antal kliniker, nu handlar det om 1 400 vårdcentraler som det är meningen ska ta del av och helst förändra sitt arbete utifrån de rekommendationer vi tar fram. Så det finns vissa logistiska problem, konstaterar han.
– Men det hindrar inte att det ska bli intressant att se vad vi kan göra för att förbättra användningen.
I det här pilotprojektet ingår, förutom representanter från yrkesföreningarna, tio slumpvis utvalda vårdcentraler som anmält intresse, varav fem utgör en kontrollgrupp, och en forskargrupp vid Centrum för primärvårdsforskning vid Lunds universitet som ska utvärdera projektet.
Målet med projektet är förstås att minska läkemedelsfel och läkemedelsrelaterade problem inom primärvården. Den tvärprofessionella gruppen har tagit fram ett självvärderingsinstrument, det vill säga ett frågebatteri som vårdcentralerna svarat på. Svaren ska ge en uppfattning om hur man idag arbetar för att säkerställa en säker läkemedelsanvändning.
– Det här är ju en väldigt komplex kedja, med många aktörer med många olika utgångspunkter konstaterar Pelle Gustavson.
Vårdcentralernas svar på frågorna, som till exempel rör samverkan med patienten och närstående, och vårdens övergångar har sedan granskats av tvärprofessionella team. Metoden går ut på att verksamheterna granskar sina arbetssätt och rutiner och hur man säkerställer efterlevnaden.
I nästa steg har granskningsteamen lämnat förslag till åtgärder som kan göra läkemedelsanvändningen säkrare på de fem vårdcentralerna. Åtgärder som ska vara väldigt konkreta.
– Det handlar om råd och förändringar förändringar på en sådan nivå som vårdcentralerna kan göra själva, alltså inte ”se till att byta journalsystem”, utan ”Be alla patienter som beställer tid att ta med sig en nyutskriven läkemedelsförteckning, ger apotekaren Carin Svensson som deltar i projektet, som exempel.
– Det är en praktisk och bra åtgärd som egentligen bara handlar om att sköterskan som tar emot tidsbeställningen säger till att den ska tas med. En enkel åtgärd som vare sig drar resurser eller pengar.
Till hösten ska granskningsgrupperna göra uppföljningsbesök vid vårdcentralerna för att se vad som blivit verklighet av deras förändringsförslag.
Precis som när det gäller tidigare projekt är planen att LÖF ska ge ut en sammanfattande rapport med ett antal förslag på vad en ordinär vårdcentral kan göra för att förbättra läkemedelsanvändningen.
Patrik Midlöv vid Lunds universitet är involverad i den vetenskapliga utvärderingen.
– Vi ska utvärdera projektet för att se om det går att sprida i någon större skala eller om vi kan finna en modifierad modell eller om den ska strykas helt. Vi ska förstås också se om projektet på något sätt kommit att påverka förskrivningen på de fem vårdcentralerna, säger han.
På läkemedelsområdet driver LÖF sedan tidigare ett projekt för att minska läkemedelsförväxlingar i sjukvården. Det har nu resulterat i att det i upphandlingarna i år krävs att vissa läkemedelsförpackningar märks på ett nytt sätt.