Från den 1 maj 1994 har distriktssköterskor möjlighet att förskriva vissa läkemedel. De formella kraven är att distriktssköterskan utöver att ha genomgått vidareutbildning till distriktssköterska och en särskild kurs i farmakologi och sjukdomslära om minst åtta poäng. På en del håll, till exempel i Kalmar och Gävleborg, omfattar kursen tio poäng.
Vid årsskiftet uppfyllde 4 922 distriktssköterskor dessa krav. Antalet bygger på de rapporter som vårdhögskolor, som bedriver påbyggnadskurser i farmakologi och sjukdomslära, skickat in till socialstyrelsen.
Att man gått genom den utbildning som krävs innebär dock inte med automatik att distriktssköterskan har förskrivningsrätt. Efter genomgången utbildning ansöker man om förskrivningsrätt hos socialstyrelsen.
När Läkemedelsvärlden kontaktade myndigheter och Vårdförbundet SHSTF fanns inga centrala uppgifter om hur många av landets distriktssköterskor som hittills har gått utbildningen och skaffat sig behörighet att förskriva läkemedel.
Därför har vi gjort en enkät till landets samtliga lokalavdelningar av SHSTF. Svaren sammanfattas i tabellen här intill.
Majoriteten har förskrivningsrätt
I de flesta landstingen och kommunerna har majoriteten av distriktssköterskorna förskrivningsrätt. Högst är andelen i Södermanland och på Gotland där i princip samtliga har behörigheten. I Södermanland har några som snart går i pension avstått från utbildningen.
Säkerheten i siffrorna varierar mellan olika SHSTF-avdelningar. De flesta har uppgifter från landstingen, men många saknar säkra uppgifter om distriktssköterskor som är anställda i kommuner eller av privata arbetsgivare.
Andelen distriktssköterskor med förskrivningsrätt kommer troligen att öka. Utbildningar pågår och flera avdelningar uppger att arbetsgivarna är generösa med att låta distriktssköterskorna gå utbildningen.
Lägst andel uppges från Stockholm och Uppsala där cirka en tredjedel av distriktssköterskorna har förskrivningsrätt.
En förklaring, när det gäller Stockholm, kan vara att läkartätheten, är större än på andra håll och att behovet av andra förskrivare därför är i motsvarande grad lägre. I andra delar av landet är det ?längre till läkare? och därmed framstår ett behov av förskrivande distriktssköterskor tydligare.
Genomgående är facket nöjt med kvaliteten på utbildningen. ?Mycket positiv?, ?ger kunskaper långt utöver förskrivningsrätt?, ?bra utbildning som ger högre kompetens?, ?gedigen utbildning? och ?värdefull kompetenshöjning? är några kommentarer i enkätsvaren.
Konflikter om lönetillägg
När förskrivningsrätten för distriktssköterskor infördes uppstod oenighet mellan facket och arbetsgivaren. Skulle distriktssköterskor med förskrivningsrätt ha ett genrellt lönepåslag?
Ett ofta använt påtryckningsmedel var att en del distriktssköterskor, som klarat utbildningen, struntade i att ansöka om förskrivningstillstånd.
Nu tycks konflikterna bilagts på de flesta håll, även om flera SHSTF-avdelningar är missnöjda med det ekonomiska utfallet av förhandlingarna.
En del har fått genom generella höjningar efter sega förhandlingar. I svaret från Östergötland heter det bland annat att man i årets översynsförhandling fick ett generellt påslag på 500 kronor. Det fanns en politisk vilja, men ?läkargruppen är inte lika positiv?.
Två SHSTF-avdelningar uppger att förskrivningsrätt inte ger högre lön: Södermanland och Dalarna.
Peter Alfredsson på förhandlingsavdelningen inom Landstinget Dalarna säger att man där hela tiden sagt nej till generella påslag.
? Vi har individuella löner och en del distriktssköterskor med förskrivningsrätt har fått ett påslag, men det har ingått i helhetsbedömningen av dem. Någon generell höjning blir det inte, inte heller i årets översynsförhandling, säger han.
?Utpressning? eller ?förhalning?
Landstinget anser att de som går en betald utbildning inte med automatik ska ha högre lön. Peter Alfredsson gillar inte fackets protester.
? Det är utpressning när de inte efter den betalda utbildningen tar ut sina intyg, säger han.
Facket använder ett annat ordval.
? Vi har yrkat på ett generellt påslag på 1 000-2 000 kronor, men arbetsgivaren säger nej. Distriktssköterskor har då protesterat genom att ?förhala? att ta ut sina intyg, säger Monica Andersson, SHSTF.
Distriktsköterskorna i Södermanland är mycket nöjda med utbildningen, den har höjt kompetensen.
? Men det är mycket negativt att vi inte fått något lönepåslag. Det medför att förskrivningsrätten inte används fullt ut, säger Kerstin Asp, SHSTF.
Dessutom påpekar hon att en del läkare inte stöder distriktssköterskornas förskrivningsrätt.
? Med mer uppbackning från läkarna skulle vi kunna använda förskrivningsrätten mera, säger Kerstin Asp.
Synpunkten att läkarstödet inte är hundraprocentigt återkommer i flera andra svar. Några uppger att en del läkare är ?starkt emot? förskrivningsrätten.
?Använd oss mer!?
Att distriktssköterskor kan skriva ut läkemedel ses som positivt även för patienterna. Servicen till dem bli bättre. Det gäller inte minst i glesbygden.
På några håll, till exempel i före detta Kristianstads län som nu ingår i det sammanslagna Skånelänet, har även kommunanställda skolsköterskor förskrivningsrätt.
En synpunkt som återkommer är läkarnas inställning. En del är negativa, men andra ser den som ett ?medel i verksamheten och förbättrar rådgivning och behandling av patienter?.
Från Västerbotten kommer ett beklagande om att ?vi inte lyckats få arbetsgivare att göra reklam för (marknadsföra) detta så befolkningen söker nog läkare för sådant en distriktssköterska kan göra?.
Från Västerbotten uttrycks också önskemål om utökad förskrivningsrätt vid halsfluss. Enligt gällande regler gäller distriktssköterskornas förskrivningsrätt enbart halsfluss hos patienter i hushåll där det samtidigt finns fall av scharlakansfeber.