KREDITKÖP När delbetalningsystemet infördes 1997,var tanken att det skulle bära sina egna kostnader, men så har det inte blivit. Mellan 1998 och 2000 har kostnaderna mer än fördubblats, från 30 miljoner kronor till drygt 70 miljoner, främst beroende på att många väljer att inte betala alls. Cirka 8 500 patienter betalar aldrig ett öre, flera år i följd.
? Vi tycker det är tråkigt att systemet har sjangserat och vill stötta upp det med en rad åtgärder, säger byrådirektör Britt-Mari Lidholm på RFV.
RFV konstaterar att det går att sätta i system att inte betala sina skulder, men ändå få ut sin medicin.
? Vi har fått signaler från Apotekets ledning om att detta kan bli jobbigt för personalen,men vi måste ändå vara tydliga med vad vi tycker.Jag har blivit nerringd av privatpersoner som inte förstår hur det kan vara så här. Det är ju faktiskt varenda skattebetalare som drabbas av att andra inte betalar.
Ingen kontrollinstans
RFV vill att apotekspersonalen ska kunna se vilka som inte skött sina avbetalningar, för att kunna påtala det när kunden vill ha en ny kreditperiod. I dag har bara Faktab Finans, som sköter faktureringen, de uppgifterna.
RFV:s rapport skickades till regeringen i somras. Den har tagits fram i samarbete med Apoteket AB, som dock inte gillar alla förslagen.
? Vi vill inte ge våra medarbetare polisiära funktioner, som att vara kontrollinstans för kreditvärdighet och neka läkemedelsuttag, säger Thony Björk ,informationsdirektör på Apoteket AB.
? Hela systemet syftar ju till att de som inte har kontanta medel ändå ska få ut sina läkemedel och den principen tycker vi är sund. Utifrån det här underlaget från RFV kommer vi inte att förändra våra rutiner, säger Thony Björk.
Han tycker att den information som Apotekets personal ger i dag är tillräcklig.
? Alla som går in i delbetalningsystemet får veta att man kan dela upp sin läkemedelsnota på tolv inbetalningar under ett år. Det framgår helt klart att det är att betrakta som vilken avbetalning som helst.
Mest yngre
RFV:s rapport visar att det framför allt är yngre personer som använder sig av kreditköpen, inte som man kunde tro äldre människor med stort behov av mediciner. Och det är också de yngre som slarvar med betalningarna. Av dem som inte betalar alls, är nästan hälften i åldersgrupperna 20 ?40 år, bara 10 procent är 60 ?80 åringar.
? Äldre människor vill ofta inte ha skulder, de betalar för sig eller väljer att inte ta ut sin medicin om de inte har råd, tror Britt-Mari Lidholm.