Världens antibiotikatillverkning sker till stor del i fabriker som släpper ut höga halter av antibiotikarester i miljön. Det riskerar den lokala befolkningens hälsa och kan späda på den globala ökningen av antibiotikaresistens. Men vad kan Sverige och andra länder göra åt detta?
Det är en av många frågor om länders handlingsplaner som får svar i en ny guide från tre globala organisationer som samverkar mot antibiotikaresistens. Det handlar om den så kallade tripartiten, bestående av the World health organization (WHO), the Food and agriculture arganization of the United nations (FAO) och the World organisation for animal health (OIE).
Med hjälp av forskare och andra experter har de tagit fram en rad rekommendationer till länderna om åtgärder som bör finnas med i deras handlingsplaner mot antibiotikaresistens. Rapporten samlar vetenskapligt kunskapsunderlag och konkreta åtgärdsrekommendationer när det gäller vatten-, hygien- och avloppsfrågor i olika delar av samhället.
Antibiotikatillverkning viktigt område
Rapporten innehåller rekommendationer om allt ifrån befolkningens hygienmöjligheter (för att bromsa infektionsspridning) till ökad forskning om antimikrobiell resistens. Ett av de sex områden där specifika åtgärder rekommenderas är antibiotikautsläppen från tillverkningen, som till största delen sker i Indien och Kina.
Rekommendationerna i rapporten vänder sig dock inte i första hand till de tillverkande länderna utan till de många övriga konsumentländerna i världen. De bör enligt rapporten bland annat ställa större miljökrav vid offentlig upphandling av antibiotika.
De bör även ändra sina system för läkemedelssubvention, förespråkar rapporten. Det bör bli möjligt att subventionera mer miljövänligt tillverkade antibiotika även om de inte är billigast.
Tripartiten och expertgruppen bakom rapporten anser också att kriterier kring utsläppsrening bör finnas med i den internationella standarden Good manufacturing practice, GMP. De efterlyser dessutom bland annat fastslagna utsläppsgränser och ökad tillsyn av antibiotikatillverkning.
Välkomnar specifika miljökrav
En av dem som deltagit i arbetet med rapporten är professor Joakim Larsson, chef för Centrum för antibiotikaresistensforskning (Care) vid Göteborgs universitet. Han tycker att det är mycket positivt att miljöaspekterna får ökad uppmärksamhet i det globala arbetet mot antibiotikaresistens.
– Jag är glad att tre tunga världsorganisationer med ansvar för människors och djurs hälsa ser behovet av att ta med miljökomponenterna i antibiotikaresistensutvecklingen i arbetet, säger han i ett pressmeddelande.
– Jag ser ett starkt värde i att erbjuda specifika rekommendationer om åtgärder för olika länder. När det gäller föroreningarna från tillverkningen kan detta bidra till att fler länder sätter press, vilket ökar möjligheterna att förbättra situationen på global nivå.
Joakim Larsson har i sin forskning i många år arbetat med frågor om antibiotikaföroreningars betydelse för resistensutveckling. Nyligen publicerade han tillsammans med andra Göteborgsforskare en kartläggning av möjliga åtgärder för att minska utsläppen. Som Läkemedelsvärlden rapporterade krävde forskarna bland annat ursprungsmärkning av antibiotika som ett sätt att öka konsumenternas möjligheter att påverka tillverkarna.
