I fjol etablerades Socialstyrelsens nya databas över uthämtade läkemedel. Registret innehåller fullständiga personnummer i krypterad form. Det innebär att helt nya möjligheter öppnas för läkemedelsepidemiologisk forskning.
Läkemedelsvärlden har som första tidning tagit del av statistik för det första året registret varit i bruk.
Det visar sig bland annat att nästan 35 procent av alla män över 75 år och över 40 procent av alla kvinnor över 75 år har hämtat ut mer än tio olika mediciner det senaste året.
– Det är oroande för det tyder på en omfattande polyfarmakoterapi, säger Ulf Bergman, professor i klinisk farmakologi på Huddinge universitetssjukhus.
I den så kallade Jämtlandsstudien har forskare sedan 1970-talet kunnat följa cirka 17 000 av Jämtlands invånares läkemedelsanvändning på individnivå. Ulf Bergman påpekar att 17 000 personer kan vara en ganska liten population för att studera ett visst läkemedel, men att uppgifterna därifrån ändå stämmer ganska bra med de nya siffrorna från Socialstyrelsens register.
– Vi är vana vid att se ungefär de här resultaten från Jämtlandsstudien. Men nu har vi det svart på vitt. Slutsatsen är att läkemedelsanvändning snarare är regel än undantag i befolkningen.
Han menar att registret, för att komma till större användning, måste göras mer tillgängligt för sjukvården.
Också Björn Wettermark, på Apoteket och Läkemedelscentrum i Stockholms läns landsting anser att de insamlade uppgifterna bör bli mer tillgängliga för vården.
Han har, tillsammans med Socialstyrelsen och kollegor från Svensk Läkemedelsepidemiologisk Förening, undersökt data under det första halvåret registret varit i bruk.
– Intressant är att så pass stor andel äldre, över 20 procent av männen och över 25 procent av kvinnorna över 75 år, tagit mer än tio olika sorters läkemedel under ett halvår, säger han.
Björn Wettermark betonar att det faktum att ett visst antal personer tar ut många läkemedel under en period inte säkert innebär att de tar alla läkemedel samtidigt. En djupdykning i registret kan däremot visa hur mediciner kombineras.
Kan användas till mycket
Han också har kartlagt vad registret kan komma att användas till – och det är mycket.
– Det är en guldgruva om man använder det på rätt sätt.
Bland annat kan man ta reda på i vilken ordning läkemedel mot en viss sjukdom vanligtvis sätts in och kartlägga hur pass vanligt det är med skadliga läkemedelskombinationer och biverkningar.
Samkörs registret med andra hälso- och sjukvårdsdatabaser är möjligheterna nästan outtömliga. Redan idag ligger flera studier i startgroparna.
Andrejs Leimanis, som ansvarar för registret på Socialstyrelsen, tror att antalet undersökningar kommer att öka drastiskt när uppgifter från fler databaser för 2005 finns sammanställda.
– Ännu har det inte riktigt vaknat. Många nöjer sig fortfarande med statistik från Apoteket och landsting. Vi väntar på att utfallsregister, som cancerregistret och medicinska födelseregistret, kommer ifatt.
– Och när registret för dödsorsaker för 2005 finns tillgängligt kommer antalet forskningsprojekt öka dramatiskt, spår han.
Många fallgropar
Björn Wettermark understryker betydelsen av att databasen används på rätt sätt. Det finns många fallgropar och det är lätt att gå vilse. Att mer än 75 procent av alla kvinnor har hämtat ut minst ett läkemedel under ett år betyder inte att så många har använt minst ett läkemedel.
– Ibland hämtar personer ut mediciner utan att använda dem. Och så finns det läkemedel som används men inte hämtas ut på apotek. Det kan vara preparat som beställs över internet eller så kan ?snälla? släktingar ge bort läkemedel.
– Dessutom finns enbart preparat som är receptbelagda med i registret.
