Åttio procent av världens befolkning förlitar sig på naturmedicin för sin primära hälsovård. Under årtusenden har dessa människor samlat på sig en kunskap som börjar bli värdefull för världens läkemedelsföretag i form av nya behandlingar.
Under 1990-talet byggdes ett antal forskningsanläggningar upp, bland annat i den australiska regnskogen (Astrazeneca) och i djungeln i Costa Rica (MSD). Företagen söker sig dit för att finna outforskat växt- och djurmaterial, samt dra nytta av kunskap om hur detta material i generationer har använts. Det är ett sätt för företagen att lätt få tillgång till nytt forskningsmaterial som kan leda till nya läkemedel.
Kritiker har kallat företagen vår tids kolonisatörer, som roffar åt sig för egen vinning och inte ger motsvarande tillbaka till landets människor. Å andra sidan finns det de som anser att detta är de ofta fattiga, ländernas chans att komma på fötter och få fart på arbetsliv, infrastruktur och ekonomi.
? Det finns vissa svårigheter att tillgodose både folkens rättigheter och företagens önskemål, säger Patrick Andersson, som arbetar med frågor om traditionell kunskap på Patent- och Registreringsverket.
Svårt med patent
Traditionell kunskap kan betecknas som inhemsk eller medfödd. Den har gått i arv från generation till generation under årtusenden och begreppet säger mer om den som har utvecklat kunskapen än hur den ser ut.
? Traditionell kunskap omfattar allt från musik till läkekonst. Det är inte bara en kulturell företeelse utan spänner över mycket mer, säger Patrick Andersson.
Anledningen att skydda traditionell kunskap är flera. Den grupp som har och sprider den vill få något tillbaka, man vill hindra andra från att utnyttja den och kunskaper som kan vara heliga eller tabubelagda vill man helt enkelt inte sprida.
När patent ska appliceras på traditionell kunskap uppstår problem, nämligen patentsystemets uppbyggnad. Det har tillkommit för att stimulera utveckling. Det som premieras är nya uppfinningar. Eftersom traditionell kunskap, som är vida spridd, i patentteknisk mening inte är något nytt går den inte att skydda genom patent.
? Vill man tjäna pengar ska man om möjligt söka patent. Då får man en stark rättighet. Däremot, för att åstadkomma ett erkännande och respekterande, blir det svårare, eftersom patent är tidsbegränsat, säger Patrick Andersson.
Eftersom traditionell kunskap oftast faller på nyhetsaspekten vad gäller patent, diskuteras som alternativ ett så kallat sui generis-system. Det kan beskrivas som ?ett system i sig själv?, ett sorts självreglerande system.
? Det negativa med ett sånt system är att det inte uppmuntrar till nya uppfinningar, säger Patrick Andersson.
Suverän rätt till genetiskt material
Genom ett antal FN-organ pågår i dag ett aktivt insamlande av olika kontrakt och avtal avseende traditionell kunskap. Ur dem ska ett register upprättas över hur avtalstexter kan skrivas för att på bästa sätt tillgodose alla parters önskemål.
? Det finns ett stort behov av det. Inom många företag i dag finns även interna riktlinjer som reglerar hur man ska arbeta, både etiskt och moraliskt, som berör de här frågorna, säger Patrick Andersson.
Ett försök att styra upp verksamheten var konventionen om biologisk mångfald (Convention on Biological Diversity, CBD) som antogs 1992. I den specificeras att alla enskilda stater har suverän rätt till sitt genetiska material. De ger tillstånd till och avgör vem som får tillträde till landet i det avseendet. Dessutom måste man ha informerat samtycke av de naturfolk som berörs.
? Enligt CBD ska det vara en rättvis och rättfärdig fördelning av nyttan. De som gett tillträde till växten ska också få dra nytta av den nya kunskapen, säger Patrick Andersson.
Allmän kunskap är alltid fri
Många oroas av den nya utvecklingen där gener patenteras och vissa medicinska tester bara får utföras av det företag som har det rätta patentet. När det gäller traditionell kunskap ser det dock bättre ut enligt Patrick Andersson.
? Om till exempel en växt har varit känd för ett folk länge och det tillhör vad man kallar allmän kunskap kommer det alltid att vara allmän kunskap. Ett patent kan aldrig ta ifrån dem den allmänna kunskapen. Däremot, om det är kunskap som bara vissa personer känner till, till exempel enstaka medicinkvinnor, kan det bli svårare.
En växt i naturen, till exempel en viss sorts ris, kan aldrig patenteras, utan det är en speciell förändring i växten som man kan patentera.
? Folket kan då välja om de vill fortsätta att odla sitt eget vanliga ris eller köpa det nya förbättrade riset, förklarar Patrick Andersson, som ger sin syn till hur det har blivit så här:
? I botten ligger väl flera hundra år av kolonialism och bristande förtroende för varandra. Men för många länder som är under utveckling kan detta vara en rik källa till att tjäna pengar.