KRÖNIKA. För några veckor sedan kom siffror från Statiska Centralbyrån som visade att svensk läkemedelsexport ökade med 39 procent under 2022. Hela 139,4 miljarder kronor exporterar vi läkemedel för. Det är väldigt mycket pengar.
Jag är fortfarande chockad över att man kan ta 50 kronor för en semla, så 139 miljarder ligger nog bortom min fattningsförmåga. För att få någon slags uppfattning om hur mycket pengar det är så kollade jag exporten av personbilar. Den var på ”bara” 124 miljarder.
Läkemedelsexporten är dessutom mer än dubbelt så hög som importen av läkemedel som låg på 66,1 miljarder kronor. Det är tydligt att även om läkemedel är en stor kostnad för oss som nation så har de ändå en positiv effekt på Sveriges handelsbalans.
Global läkemedelshandel glädjande
Den stora exporten och importen visar också på en annan intressant sak. Den globala handeln med läkemedel är mycket omfattande. Det ska vi vara glada för. Genom att företag i olika länder specialiserar sig på utveckling och tillverkning av olika läkemedel kan fler människor få tillgång till en stor mängd läkemedel till ett någorlunda rimligt pris.
Visst, en del läkemedel är dyra men om varje land tillverkade alla läkemedel som den egna befolkningen behövde skulle batchstorlekarna (tillverkningssatsernas storlekar, redaktörens förklaring) bli mycket små och tillverkningskostnaderna gå upp drastiskt.
I den hotfulla omvärld som vi numera lever i har det vuxit fram ett stort intresse för inhemsk tillverkning av livsviktiga varor, däribland läkemedel. Om Sverige exporterar för dubbelt så mycket pengar som vi lägger på import så borde det väl vara enkelt att i en krissituation ställa om till att bli självförsörjande?
Inte som ris och avokado
Tyvärr, tror jag inte att det är så enkelt. Om vi jämför med livsmedel som är en annan livsviktig vara så har läkemedelsförsörjning helt andra utmaningar. Ett problem är det stora antalet olika läkemedelsprodukter som vi behöver. När det gäller livsmedel kan man tänka sig att styra om konsumtionen till andra produkter i en krissituation. Om det kniper kan vi äta mer havregryn och morötter och mindre ris och avokado. För läkemedel är det mycket svårare att hitta fungerande ersättningsprodukter.
Ett annat problem är att ett och samma läkemedel ofta tillverkas i flera olika anläggningar. En fabrik tillverkar den aktiva molekylen, en annan den färdiga produkten, till exempel tabletten eller injektionsvätskan. Oftast krävs ytterligare anläggningar som tillverkar produktspecifika insatsvaror. Slutligen gör höga kvalitetskrav att omställning till nya produkter blir resurskrävande.
Svensk läkemedelsexport bidrar till bättre värld
Det är naturligtvis bra att vi förbereder oss för bristsituationer i händelse av krig eller kriser. När det gäller läkemedel är det dock knappast rimligt att försöka bli självförsörjande. För ett begränsat antal särskilt viktiga läkemedel kan man planera för inhemsk produktion. Beredskapsförråd är en annan möjlighet att minska vår känslighet.
Det allra viktigaste är dock att vi gör vad vi kan för att den globala handeln med läkemedel ska kunna fortsätta. Den är en förutsättning för modern och kostnadseffektiv vård. I Sverige kan vi glädja oss åt att vår läkemedelsexport bidrar till en positiv handelsbalans men långt viktigare är att den bidrar till en bättre värld.
Torkel Gren
Styrelseordförande, Apotekarsocieteten
