Kammarrätten konstaterar, liksom TLV, att läkemedlet inte kan kosta hur mycket som helst. Men kammarrätten anser att TLV istället för att utesluta behandlingen ur förmånssystemet borde ha fastställt ett lägre pris på läkemedlet.
Det motiverar domstolen med ett uttalande i förarbetena till förmånslagen som man menar öppnar för en sådan möjlighet. Om företaget inte uttryckligen villkorat sitt deltagande i förmånssystemet med ett visst pris kan TLV fastställa ett lägre, enligt domstolen.
TLV hade alltså kunnat besluta om ett lägre pris och sedan hade det varit upp till företaget att gå med på det eller lämna förmånen?
-Det är så jag uppfattar Kammarrättens resonemang, säger Leif Lundquist, chefsjurist på TLV.
Det är ett agerande som ni hittills aldrig använt er av?
-Nej, däremot kan ju företaget under handläggningen förstå att man nog ligger på ett för högt pris för att komma med i systemet och då kan man justera sitt prisyrkande om man varit intresserad av att ingå.
-Nej, däremot kan ju företaget under handläggningen förstå att man nog ligger på ett för högt pris för att komma med i systemet och då kan man justera sitt prisyrkande om man varit intresserad av att ingå.
-Nu funderar vi på hur det här domslutet ska tolkas och tillämpas, säger Leif Lundquist.
Ett skäl till att TLV beslutat att inte överklaga är att myndigheten sedan ärendet med Cerezyme påbörjades, våren 2012, fått i uppdrag att utveckla den värdebaserade prissättningen.
-Det här domslutet kan vara värt att fundera på också i det sammanhanget, säger Leif Lundquist.
Behandlingen med Cerezyme mot Gauchers sjukdom kostar cirka 4,7 miljoner kronor per år för en patient.
-Det här domslutet kan vara värt att fundera på också i det sammanhanget, säger Leif Lundquist.
Behandlingen med Cerezyme mot Gauchers sjukdom kostar cirka 4,7 miljoner kronor per år för en patient.
