Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, kan göra mer för att läkemedelsanvändningen ska bli så kostnadseffektiv som möjligt. Det konstaterar Riksrevisionen efter en granskning och uppmanar nu regeringen att bland annat se till att TLV har möjlighet till att göra systematiska uppföljningar av hur läkemedlen används och vilken effekt de har.
– I dag har vi begränsade möjligheter inom detta område och vi välkomnar Riksrevisionens synpunkter och förslag, säger Agneta Karlsson, generaldirektör på TLV.
Under 2020 uppgick kostnaderna för de läkemedel som ingick i läkemedelsförmånerna till cirka 34,3 miljarder kronor. Detta inklusive patientavgifter. Enligt Riksrevisionen kan TLV, som är den myndighet som fattar beslut om vilka läkemedel som ska ingå i läkemedelsförmånerna, göra mer för att få ut mesta möjliga hälsa för dessa skattepengar.
– I dag blir läkemedel godkända tidigare vilket gör att det finns en större osäkerhet. Vi upplever att vi är för underbemannande för att kunna hantera den ökade komplexiteten i frågorna.
Uppföljning generellt eftersatt område hos TLV
Ett område där Riksrevisionen påpekar brister är alltså TLV:s uppföljning av läkemedelsanvändningen. Att kunna göra systematiska uppföljningar av subventionsbeslut är en förutsättning för att TLV ska kunna utveckla prissättningen och bidra till en mer kostnadseffektiv läkemedelsanvändning, skriver Riksrevisionen i sin rapport.
Detta är generellt sett ett eftersatt område, vilket till stor del beror på att TLV saknar tillgång till relevanta databaser hos andra myndigheter, enligt granskningen. Bristen på data gör att TLV inte kan göra dessa uppföljningar och vid behov ompröva subventionsbesluten.
– Vi håller med om att tillgången till data behöver utvecklas. I dag kan vi göra en del uppföljningar, men inte så systematiskt som vi skulle vilja, säger Agneta Karlsson.
Enligt Riksrevisionen kan TLV dock förbättra uppföljningen även med den data som de har tillgång till i dag. Bristen på uppföljning leder till att TLV saknar en övergripande bild om huruvida det förekommer felanvändning av subventionen och vad denna felanvändning i så fall kan få för ekonomiska konsekvenser, enligt Riksrevisionen.
– Vi kan naturligtvis påtala om vi ser något, men mycket av möjligheten att agera ligger i dag hos regionerna. De ger en lite missvisande bild om vad vi kan göra för att stärka efterlevnaden av våra beslut, säger Agneta Karlsson.
Vill se utvecklad prismodell
Riksrevisionen konstaterar också att den modell som TLV i dag använder för att ta beslut om vilka läkemedel som ska ingå i förmånerna gör det svårt att ta in nya läkemedel, framför allt sådana som används mot svåra och ovanliga sjukdomar.
Därför vill Riksrevisionen att regeringen initierar överläggningar mellan staten, industrin och regionerna som kan möjliggöra en utvecklad prismodell för både nya och gamla läkemedel. En del som dessa överläggningar särskilt bör fokusera är hur grunderna för prissättningen och subventioneringen av läkemedel i olika faser av livscykeln kan utvecklas.
– Den värdebaserade prissättningen gör redan mycket i dag, men den kan absolut utvecklas så att vi kan jobba mer systematiskt under hela livscykeln av läkemedlet. Men för att kunna göra detta krävs en ökad tillgång till data, ett utökat regelverk och mer resurser, säger Agneta Karlsson.
Enligt Riksrevisionen behövs det lagändringar, men alltså också gemensamma åtaganden mellan staten, läkemedelsindustrin och regionerna. Riksrevisionen riktar nu rekommendationer till TLV och regeringen för att komma till rätta med de konstaterade bristerna.
