Hur länge kan ämnet titandioxid vara tillåtet som hjälpämne i läkemedel, samtidigt som det är förbjudet som tillsats i mat?
Den frågan skapar för närvarande mycket huvudbry hos myndigheter, företag och forskare i Europa som arbetar med läkemedel. Detta sedan EU i fjol förbjöd titandioxid i livsmedel för att det inte gick att utesluta hälsorisker med ämnet.
Går det att fasa ut titandioxid?
EU:s läkemedelsmyndighet EMA ska senast i april 2024 svara EU-kommissionen på hur det skulle kunna gå till att ta bort titandioxid från de många läkemedel där det finns som hjälpämne. Samtidigt ska EMA också analysera vilka följder ett förbud mot titandioxid i läkemedel skulle kunna få.
– Den övergripande frågan är hur en utfasning av titandioxid i läkemedel kan genomföras utan att det inverkar negativt på folk- och djurhälsan i EU, sammanfattar Camilla Svensson, ämnesområdesansvarig inom farmakologi och toxikologi på Läkemedelsverkets enhet för läkemedelseffekt och -säkerhet.
I en tidigare rapport till EU-kommissionen framhöll EMA att ett förbud mot titandioxid i läkemedel i EU kan öka problemen med läkemedelsbrister.
Risk att Europa blir mindre attraktivt
Läkemedelsverket delar dessa farhågor. Bedömningen vilar på det faktum att titandioxid är tillåtet på övriga stora läkemedelsmarknader i världen och att det kan vara tidskrävande och kostsamt att ersätta det med andra hjälpämnen.
Bedömarna menar därför att ett förbud skulle kunna göra Europa till en mindre intressant marknad för många läkemedelsföretag.
– Det är viktigt att lösa den här frågan på ett sätt som inte försämrar tillgången på läkemedel, säger Camilla Svensson.
Bedömer titandioxid som säkert
Läkemedelsverket anser inte heller att det innebär någon hälsofara om titandioxid blir kvar i läkemedel, åtminstone ett tag till.
– Vi känner oss trygga med att användningen av titandioxid som hjälpämne i läkemedel är säker för patienterna, säger Camilla Svensson.
– Det har använts med goda erfarenheter i läkemedel sedan 1950-talet och inga tecken på hälsorisker har fångats upp i den rutinmässiga säkerhetsuppföljning som sker för läkemedel.
Gör skilda bedömningar
Experterna på läkemedels- respektive livsmedelssidan gör uppenbarligen lite olika bedömningar. Och det är inte så konstigt, menar Camilla Svensson.
– På livsmedelssidan behöver man ta höjd för en bred användning och ha stora säkerhetsmarginaler eftersom det kan vara mycket svårt att veta hur mycket av ett ämne människor får i sig via livsmedel. När det gäller läkemedel har vi en mycket precisare kunskap om hur stort intaget är. Det rör sig om mycket små mängder titandioxid som man får i sig med läkemedel, säger hon.
– I livsmedel hade titandioxid dessutom en enbart kosmetisk funktion, som färgämne, medan det även har en rad andra funktioner i läkemedel. Därför var det lättare att som en säkerhetsåtgärd ta bort det från livsmedel.
Finns i stor andel av läkemedlen
Det ämne som alltihop handlar om är en kemisk förening av metallen titan och syre. Titandioxid finns i mineraler i vissa bergarter. Dessa utvinns genom gruvbrytning och titandioxid framställs sedan industriellt ur mineralerna.
Titandioxid är kritvitt och ogenomskinligt. Det är också inert, vilket betyder att det inte reagerar kemiskt med andra ämnen. Dess egenskaper har gjort det till ett mycket populärt tillsatsämne i läkemedel. Framför allt i tabletter, piller och kapslar men även i vissa andra former av läkemedel.
En undersökning som tre europeiska branschorganisationer genomförde på uppdrag av EMA visade att närmare 70 procent av alla läkemedel i tablettform i EU har titandioxid som hjälpämne. Samma sak gäller ungefär en fjärdedel av kapslarna.
Detta innebär att titandioxid finns i tiotusentals läkemedel på den europeiska marknaden.
Länge använt i mat och läkemedel
Titandioxid gör inte bara tabletter vitaste vita, utan utgör också ett jämnt och ibland ljusskyddande hölje på många tabletter och kapslar. Dessutom kan titandioxid även bidra till att läkemedlet tas upp på rätt sätt i kroppen.
Både läkemedelsmyndigheter och -tillverkare har genom decennierna betraktat titandioxid som ett bra och säkert hjälpämne.
Och motsvarande bedömning gjorde länge även experterna på livsmedelssidan. Där har titandioxid haft en utbredd användning, främst som färgämne. Det var godkänt som tillsats i livsmedel under beteckningen E 171.
Nanopartiklar oroar
Men kring mitten av 2010-talet började experterna på livsmedelssidan se med lite mer tveksamma ögon på titandioxid. Skälet var att ämnet till stor del består av nanopartiklar, ultrasmå partiklar på mellan 1 och 100 nanometer (en nanometer är en miljarddels meter).
Det hade då börjat komma allt mer forskning som visade att nanopartiklar bara på grund av sin storlek kan medföra särskilda hälsorisker. Alltså risker som större partiklar av samma ämne inte ger eftersom de har svårare att ta sig in i kroppens vävnader.
Detta bidrog till att EU:s organ för matsäkerhet, European food safety authority (EFSA), bestämde sig för att göra en förnyad bedömning av titandioxid som livsmedelstillsats. Och efter att ha gått igenom och analyserat en lång rad äldre och nyare studier, inklusive sådana som gällde titandioxid i form av nanopartiklar, publicerade EFSA 2021 sin nya rekommendation.
Kunde inte utesluta risker
Enligt EFSA:s förnyade analys av kunskapsläget kan titandioxid inte längre betraktas som en säker tillsats i mat.
I och för sig hade EFSA:s expertpanel inte hittat några klara vetenskapliga bevis för hälsorisker med titandioxid. Men på några viktiga punkter motsade forskningsresultaten varandra, vilket skapade en oroande osäkerhet.
Särskilt oroade var expertpanelen över några resultat från djurstudier som tydde på att en cancerframkallande effekt ”inte kunde uteslutas”.
Vidare konstaterade EFSA:s experter att även om upptaget av titandioxid i mag-tarmkanalen är lågt, så kan ämnet lagras i kroppen.
Förbjöds i livsmedel
EFSA:s rekommendation ledde till att EU-kommissionen i januari 2022 förbjöd titandioxid som livsmedelstillsats. Ämnet fick bara fortsätta att finnas i en del produkter under en övergångstid på sex månader.
Samtidigt hade EU-kommissionen vänt blicken mot läkemedlen och den flitiga användningen av titandioxid där. Kort efter att EFSA lämnat sin rekommendation, fick läkemedelsmyndigheten EMA i maj 2021 ett omfattande uppdrag av kommissionen.
Myndigheten ska ta fram ett digert faktaunderlag inför ett eventuellt framtida beslut om att inte tillåta titandioxid i läkemedel heller. EMA ska kartlägga användningen av detta hjälpämne och besvara en rad frågor.
EMA utreder utfasning
En fråga är om det finns några alternativa ämnen som kan ersätta titandioxid utan att det inverkar negativt på läkemedels kvalitet, säkerhet och effekt. En annan är hur lång utfasningsperiod som kan behövas för de läkemedel där en utfasning bedöms vara möjlig.
I september 2021 lämnade EMA som nämnts en första analys till kommissionen. EMA beskrev den breda användningen i läkemedel och stora svårigheter att hitta alternativ till titandioxid.
EMA förklarade också att delar av godkännandeproceduren för ett berört läkemedel kan behöva göras om när man ersätter ett hjälpämne med ett annat. Läkemedelsföretaget kan till exempel behöva presentera nya studier av allt ifrån säkerhet och effekt hos patienter till kvaliteten hos läkemedlet.
Uppmanar företag att förbereda sig
Enligt uppgifter från industrin till EMA skulle det behövas en utfasningsperiod på sju till tolv år för att ersätta titandioxid med andra hjälpämnen.
Men EMA har nu ändå gått ut med information till företagen om att de bör förbereda sig på ett framtida förbud och göra vad de kan för att hitta alternativ till titandioxid.
– Det finns tillverkare som har börjat titta på alternativ, men det är svårt och tar tid. Och många företag vill säkert också avvakta och se vad kommissionen kommer fram till, säger Camilla Svensson på Läkemedelsverket.
Beslut 2024?
Det beslutet kan komma redan nästa år. EMA:s slutrapport ska vara klar 1 april 2024. Efter det kan kommissionen komma att ompröva den nuvarande reglering som i dag tillåter titandioxid i läkemedel trots att ämnet är förbjudet som livsmedelstillsats. Hur kommissionen ska kunna hantera denna balansakt återstår att se.
– Vi förutsätter att kommissionen gör en ordentlig värdering av frågan, säger Camilla Svensson.
– Värderingen behöver noga beakta såväl det vetenskapliga underlaget som de potentiella konsekvenser ett eventuellt förbud mot titandioxid i läkemedel kan få för folk- och djurhälsan.
