Ett läkemedel mot multipel skleros som sannolikt gav en ökad risk för inflammatorisk hjärnsjukdom, ett cancerläkemedel som kunde orsaka allvarliga luftvägsinfektioner och därmed dödsfall, samt upptäckten av nitrosaminföroreningar i läkemedel som tros kunna orsaka cancer. Det är några av de incidenter som har granskats enligt EU:s incidenthanteringsplan de första tio åren.
EU:s incidenthantering för läkemedel
Läkemedel godkänns huvudsakligen utifrån resultat från kliniska prövningar, men dessa kan skilja sig från det som sedan inträffar i verkligheten och allvarliga biverkningar kan missas innan godkännandet. Även om ett läkemedel har funnits på marknaden i många år kan ny information tillkomma som gör att det inte längre uppfyller kraven.
För att kontrollera och granska läkemedel efter godkännande finns ett nätverk som består av företrädare från EU-kommissionen, den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA och EU-ländernas nationella läkemedelsmyndigheter.
Nätverket arbetar enligt en incidenthanteringsplan som nu fyller tio år. En analys av de första tio årens arbete har nu publicerats i tidskriften Pharmacoepidemiology and drug safety.
Incidentshanteringsplanen inrättades av EMA, the Heads of medicines Agencies (HMA) och EU-kommissionen 2009 för att på ett snabbt och effektivt sätt kunna vidta åtgärder i hela EU vid upptäckter av händelser eller ny information om läkemedel som skulle kunna ha en allvarlig påverkan för patienter. En sådan händelse kan påverka ett läkemedels säkerhet, kvalitet, effektivitet eller tillgänglighet.
Granskat 78 incidenter
När en incident inträffar samlas nätverket så snabbt som möjligt för att bedöma den potentiella folkhälsopåverkan och ge rekommendationer. Under den analyserade tioårsperioden inträffade 78 incidenter som har hanterats enligt incidentshanteringsplanen. Hälften av de frågor som behandlades gällde läkemedelssäkerheten och över en tredjedel gällde bristande kvalitet och efterlevnad av god tillverkningssed.
Majoriteten av incidenterna anmäldes av EU-tillsynsmyndigheter och involverade centralt och nationellt godkända produkter. 46 procent av incidenterna resulterade i någon form av förändring kring läkemedlet, och 22 procent av fallen blev oförändrade. I 9 procent slutade det med ett upphävande av marknadsgodkännandet och i 10 procent med ett tillfälligt återkallande. I cirka 6 procent av fallen beslutade man att göra fler kontroller.
I tioårsanalysen räknar författarna upp exempel på större händelser som har hanterats. En av incidenterna handlande om flera fall av inflammatorisk hjärnsjukdom som kopplades till läkemedlet multipel skleros-läkemedlet Zinbryta (daclizumab). Som tillfällig åtgärd drog EU:s läkemedelsnätverk in godkännandet för försäljningen av läkemedlet inom två veckor efter den första anmälan. Samtidigt gjordes en formell granskning via ett remissförfarande och ett pressmeddelande gick ut till allmänheten. Till slut, efter en noggrann bedömning, kunde EMA:s säkerhetskommitté PRAC inom tre månader dra slutsatsen att risken med produkten uppvägde nyttan. Under tiden hade försäljaren av läkemedlet frivilligt återkallat godkännande av produkten.
En annan incident som beskrivs är en anmälan om läkemedlet idelalisib, ett cancerläkemedel som används för att behandla vuxna patienter med kronisk lymfatisk leukemi eller follikulärt lymfom. Orsaken var att det fanns en ökad risk för allvarliga luftvägsinfektioner och sammanhängande dödsfall, vilket hade observerats i tre studier. För att bättre skydda patienterna stärktes riskminimeringsåtgärderna. Varningar lades till i produktinformationen om att inte inleda behandlingen om det fanns pågående infektioner och att det fanns en effektiv övervakning av dessa.
Ett tredje exempel är upptäckten av föroreningar med potentiellt cancerframkallande nitrosaminer i den aktiva substansen valsartan, som används för att behandla högt blodtryck. Eftersom dessa föroreningar även kunde finnas i andra aktiva substanser bedömdes frågan ha en betydande inverkan på folkhälsan. Utvärderingen resulterade i en rekommendation för försäljare av dessa läkemedel att granska tillverkningsprocessen, och införa strikta testregimer. De skulle också se till att läkemedel som finns på EU-marknaden endast innehåller tillåtna nivåer av föroreningar och att inga kvantifierbara nivåer av dessa föroreningar ska finnas i sartanprodukter från 2021.
Minskning av incidenter
Antalet incidenter har varierat genom åren men det har skett en markant minskning sedan 2012, enligt analysen. Genomförandet av den reviderade lagstiftningen om säkerhetsövervakning 2012 innebar ett robust regleringsinstrument som gav bättre förutsättningar för att kunna hantera de flesta säkerhetsfrågor utan att gå genom nätverket. Detta har minskat antalet möten för nätverket och de redan existerande regeringsalternativen har utnyttjats vilket har ökat nätverkets totala effektivitet.
Under de första åren med EU:s incidentshanteringsplan har, enligt analysen, verksamheten visat sig kunna hantera ett brett spektrum av incidenter utan att det har eskalerat till en kris. Framgångsfaktorer har bland annat varit klara och tydliga roller, tillgänglighet och ansvar, relevant expertis samt engagemang från beslutsfattare inom EU, skriver författarna.
I analysen framgår att verksamheten successivt har stärkts genom förbättringar som har behövts för att EU ska kunna fortsätta att fullgöra sitt uppdrag, samtidigt som man klarar av nya hälsoutmaningar. Analysen syfte har varit att dokumentera grunden för incidenthanteringsplanen. På så sätt kan den vara ett stöd för framtida forskning och kunna leda till förbättringar.
