Många med tidigare allergier är oroliga för svåra allergireaktioner av vaccinerna mot covid-19. Men med ett systematiskt omhändertagande kan de allra flesta få vaccinet under trygga former utan att drabbas av en allergisk reaktion. Den erfarenheten har en grupp av allergiläkare och forskare i Linköping gjort.
Gruppen har skapat en modell för att utreda misstankar om överkänslighet mot vaccinerna och ge råd till vaccinerande vårdpersonal och patienter. Vid behov vaccinerar också Allergicentrum vid universitetssjukhuset i Linköping vissa patienter under särskild övervakning. I modellen ingår även testning för allergi mot de ämnen som misstänks vara boven i dramat när det gäller allergireaktioner mot covid-19-vacciner.
– Vårt mål är att så många som möjligt ska kunna få vaccin på ett säkert och tryggt sätt, säger Lennart Nilsson, barnläkare och adjungerad professor vid Allergicentrum.
Han presenterade nyligen arbetsmodellen i en debattartikel i Läkartidningen tillsammans med allergologen Agnes Csuth vid Linköpings universitetssjukhus, barnläkaren Jann Storsaeter vid Folkhälsomyndigheten och professor Maria C. Jenmalm, Linköpings universitet.
PEG är starkast misstänkta orsaken
Risken för svåra allergiska reaktioner, så kallad anafylaxi, mot covid-19-vaccinerna är mycket liten. Exakt hur ofta denna biverkning dyker upp är ännu oklart, olika siffror förekommer i olika rapporter.
I en tidig rapport från USA som Världshälsoorganisationen, WHO, refererar till, inträffade svåra allergireaktioner vid ungefär en av 200 000 vaccinationer med mRNA-vaccinet från Pfizer/Biontech. Samma sak gällde en av 360 000 vaccinationer med Modernas mRNA-vaccin. Det finns även rapporter om allergiska reaktioner efter vaccinering med Astrazenecas vaccin.
Men även om dessa biverkningar är sällsynta, verkar de vara något vanligare för vaccinerna mot covid-19 än för andra vacciner. Vad det är i covidvaccinerna som orsakar dessa reaktioner är inte helt klarlagt. Men det finns en typ av ämnen som är mycket starkt misstänkt. Det handlar om olika molekyler som går under samlingsnamnet polyetylenglykol, PEG, ibland också kallat makrogol. Allergi mot PEG har kunnat fastställas hos minst en av dem som fått starka allergiska reaktioner i direkt anslutning till covid-19-vaccinering.
Sällsynta rapporter om svåra reaktioner
PEG-molekyler är flitigt använda i bland annat läkemedel, skönhetsprodukter och hushållsprodukter och i vissa födoämnen. De används på grund av olika fysikaliska egenskaper som bland annat gör dem till bra bindemedel i exempelvis tabletter.
Länge betraktades PEG som mycket säkra ämnen ur hälsosynpunkt. Men så småningom började det komma rapporter om fall av livshotande, snabba överkänslighetsreaktioner orsakade av PEG. Enligt en översiktsartikel kom det 37 sådana fallrapporter i världen mellan 1977 och 2016.
Covid-19-vaccinerna med mRNA från Pfizer/Biontech respektive Moderna är de första vacciner som innehåller PEG. PEG ingår där för att stabilisera och skydda de ömtåliga mRNA-bitarna. I Astrazenecas och Janssens vacciner finns inget PEG, men däremot ett närbesläktat ämne, polysorbat 80. Detta PEG-derivat finns i mängder av läkemedel och andra produkter och kan eventuellt ge en allergisk reaktion hos den som är allergisk mot PEG.
Oro och tveksamhet inför vaccinering
Vid starten av massvaccineringen mot covid-19 inträffade några uppmärksammade fall av anafylaxi bland vaccinerade vårdanställda i Storbritannien och USA. Det bidrog till en ökad vaksamhet på covid-19-vaccinernas risk för allergibiverkningar hos experter och myndigheter.
Mediebevakningen av detta har också väckt funderingar bland personer som tidigare haft överkänslighetsreaktioner av olika slag. Många av dem undrar om det är säkert för dem att vaccinera sig. (Något som för övrigt även märks på alla läsarmejl om dessa frågor till Läkemedelsvärlden.)
– Det finns en hel del oro, ångest och tveksamhet kring detta och många ringer till primärvården och undrar hur de ska göra med vaccineringen, konstaterar Lennart Nilsson.
Han och övriga i gruppen vill med sin arbetsmodell bidra till att minska denna oro och hjälpa vården att hantera problemet med allergimisstankar och covid-19-vaccinering. Modellen bygger på riktlinjer från Svenska föreningen för allergologi, med tillägg av testning för PEG-allergi.
Många kan vaccineras i primärvården
Allergologiföreningens riktlinjer säger att alla som inte har några allergimisstankar ändå för säkerhets skull bör övervakas på vaccinationsmottagningen i 15 minuter efter covid-19-vaccineringen. Alla vaccinatörer ska också ha tillgång till anafylaxiberedskap Det innebär bland annat möjlighet att ge adrenalin.
Lite större säkerhetsåtgärder rekommenderas för den som någon gång haft en svår (=sjukhusvårdkrävande) allergisk reaktion mot livsmedel, insektsstick, antibiotika som tas i munnen eller andra vanliga allergen. Dessa personer bör få vaccinet på vårdcentraler eller andra ställen där det utöver anafylaxiberedskap även finns möjlighet till akutbehandling som att ge syrgas. De bör också stanna kvar under övervakning i minst 30 minuter.
Allergicentrum vid universitetssjukhuset i Linköping tar varje vecka emot ett 30-tal remisser från läkare, främst i primärvården, som vill ha hjälp att ta ställning till om deras patienter bör covid-19-vaccineras. Svaret är ofta att det går bra att vaccinera personen på vårdcentralen med övervakning enligt riktlinjerna.
– Väldigt många av de som är oroliga för att ta covid-19-vaccinet är just sådana som haft svåra reaktioner mot vanliga allergiframkallande ämnen som getingstick eller vissa födoämnen. Hos dem finns i regel dock ingen anledning att misstänka PEG-allergi. De kan vaccinera sig under trygga former i primärvården, säger Lennart Nilsson.
Vilka bör vaccineras på sjukhus?
Men det finns några kategorier av patienter som enligt riktlinjerna bör få sina covid-19-vaccinationer på sjukhus eller vid en specialistklinik. Detta för att man i en akut situation snabbt ska kunna sätta in mer avancerad sjukvård. Det ska till exempel finnas narkosberedskap till hands.
En sådan kategori är personer med sjukdomen systemisk mastocytos som bland annat kan öka risken för anafylaktiska reaktioner. En annan kategori som bör vaccineras på sjukhus – efter att PEG-allergi har uteslutits – är personer som har haft sjukhusvårdkrävande allergiska reaktioner mot vaccin eller andra injicerade läkemedel, eller som reagerat med upprepade anafylaxier mot läkemedel.
Personalen vid Allergicentrum har hittills gett covid-19-vaccin till ett 100-tal personer i dessa kategorier. Det inkluderar även sådana som fått allergireaktioner efter dos 1 av covidvaccinet. Vaccineringen sker efter utredning och med övervakning under minst en halvtimme efteråt.
Agnes Csuth, specialistläkare i allergologi vid Allergicentrum, berättar att många med tidigare erfarenhet av svår överkänslighet mot läkemedel är oroliga inför vaccineringen.
– Några har varit väldigt ångestladdade, vilket dessutom också kan ge liknande symtom som en allergisk reaktion. Det är viktigt att kunna vara trygg och lugnande, och samtidigt uppmärksam, när man vaccinerar dessa patienter, säger hon.
Hudtest ska identifiera PEG-allergi
Till en person som haft en svår allergisk reaktion mot PEG eller PEG-derivat ska man enligt riktlinjerna inte ge något av de nu aktuella covid-19-vaccinerna. Och en liten andel av de patienter som blir remitterade till Allergicentrum har tidigare haft reaktioner som skulle kunna vara orsakade PEG eller PEG-liknande ämnen.
Allergispecialisterna i Linköping vill så långt det är möjligt gå till botten med dessa misstankar. De vill bekräfta eller utesluta PEG-allergi. Inte minst för att kunna erbjuda covid-19-vaccin om det visar sig att PEG-allergi kan uteslutas. Därför har Allergicentrum infört hudtestning med hjälp av ett så kallat pricktest för att diagnostisera eventuell PEG-allergi. Såvitt gruppen vet så är man först i landet med att pricktesta med PEG av olika molekylvikt.
Det finns inga standardiserade kommersiella PEG-allergitester på marknaden. Allergicentrum i Linköping använder en metod som utvecklats vid universitetssjukhuset i Köpenhamn. De danska forskarna beskrev nyligen metoden i en artikel i Journal of allergy & clinical immunology.
Vill inspirera andra
Först får den som ska testas för säkerhets skull en venkateter. Den är till för att det ska kunna gå snabbt att sätta in behandling vid en eventuell anafylaktisk reaktion. Sedan testas personen med PEG och PEG-derivat av stegvis ökande styrka. Vid pricktest droppas det allergiframkallande ämnet på huden som man sedan ytligt trycker på med en nål. Sedan registreras eventuella allergireaktioner i huden.
Allergicentrum har inte konstaterat PEG-allergi hos någon av de tolv som hittills blivit pricktestade, utan även de har kunnat erbjudas vaccin.
Linköpingsgruppen vill gärna att deras arbetssätt ska inspirera andra. De efterlyser resurser för att diagnostisera eller utesluta PEG-allergi på ytterligare några stora sjukhus i landet.
– Dels är det viktigt att förebygga att en misstanke om PEG-allergi som egentligen inte stämmer följer med i journalen genom åren. Det kan bli en överdiagnostik som i onödan påverka personens vaccinationer och läkemedelsbehandlingar, säger Lennart Nilsson.
– Och dels är det viktigt den som verkligen är PEG-allergisk får rätt information och omhändertagande.
