Anders Tegnells utredning “Ett samordnat vaccinationsarbete” har varit ute på remiss. Närmare 50 myndigheter och organisationer tycker till i den nu avslutade remissrundan.
De allra flesta är eniga med regeringen och utredaren om att en bättre samordning av den svenska vaccinationsverksamheten verkligen behövs. Men många av remissvaren innehåller också kritik mot viktiga delar av Tegnells utredning.
Tror inte på ändrad struktur
Före detta statsepidemiolog Anders Tegnell överlämnade, som Läkemedelsvärlden rapporterade, sin utredning till socialminister Jakob Forssmed (KD) i januari i år. I utredningen framhåller Anders Tegnell att vaccinationsområdet i Sverige är “komplicerat och svårt att överblicka”.
Det handlar inte minst om att så många olika aktörer erbjuder vaccinationer under så vitt skilda villkor. I vaccinutbudet finns allt ifrån kostnadsfria barnvaccinationer inom nationella vaccinationsprogram till ytterst kostsamma vaccinationer mot andra sjukdomar hos privata vaccinatörer. Även regionerna erbjuder vissa vacciner i egen regi – och där skiljer sig avgifterna från region till region.
Men Anders Tegnell ser för närvarande inga större möjligheter att förenkla strukturen i detta system på något genomgripande sätt, utan skriver:
“Systemet kan uppfattas som krångligt men det hänger samman med hur ansvaret för hälso- och sjukvården ser ut i Sverige. Nuvarande ordning med flera aktörer och lösningar kommer således sannolikt fortsatt bestå.”
Lif vill se ökat statligt ansvar
Hans utredningsförslag om det offentliga vaccinationsarbetet utgår därför från en fortsatt uppdelning. Det kommer även fortsatt att finnas vaccinationer som staten ansvarar för och då också betalar, och sådana som regionerna erbjuder, antingen gratis eller mot en avgift.
Denna hållning mötte, som Läkemedelsvärlden berättade, omedelbart skarpa invändningar från Läkemedelsindustriföreningen, Lif. Branschorganisationen håller fast vid denna kritik i sitt remissvar.
Lif anser att vaccinationen av äldre och riskgrupper är ineffektiv och ostrukturerad, med ojämlik täckningsgrad i landet. Lif “hade hoppats på förslag om ökat statligt ansvar och ett omfattande nationellt vaccinationsprogram för vuxna”, framhåller organisationen i ett pressmeddelande.
Utan sådana förändringar kommer ojämlikheten att öka, anser Lif.
Vill förtydliga statligt åtagande
Men utredningen inriktar sig i stället främst på förslag som ska förbättra samordningen mellan staten och regionerna, samt mellan regionerna.
Anders Tegnell vill bland annat att det ska bli tydligare vad det statliga åtagandet i form av nationella vaccinationsprogram med kostnadsfria vaccinationer innebär. På så sätt blir det lättare för regionerna att på ett samordnat sätt införa vaccinationer som inte ingår i det nationella programmet, resonerar han.
Remissvaren visar dock att definitionen av vilken typ av vaccinationer som staten kan ansvara för i nationella program är en kontroversiell fråga. Anders Tegnells förslag på denna punkt väcker kritik från flera håll. Bland andra Smittskyddsläkarföreningen har invändningar.
Vilka vacciner ska staten ansvara för?
Smittskyddsläkarföreningens kritik gäller utredningens tolkning av smittskyddslagen och dess förarbeten. Anders Tegnells tolkning är att enbart vacciner som minskar smittspridning i befolkningen bör ingå i nationella vaccinationsprogram med statligt ansvar.
Det betyder att vaccinationer av riskgrupper som främst är till för att skydda individer mot sjukdom inte kan ingå. En tolkning som även Folkhälsomyndigheten nyligen tillämpade i sitt beslut att överlåta eventuell vaccinering mot bältros till regionerna, som Läkemedelsvärlden rapporterade om.
Smittskyddsläkarföreningen framhåller dock i sitt remissvar att “denna tolkning är problematisk”. Smittskyddsläkarna menar att tolkningen innebär att många för folkhälsan viktiga vacciner aldrig kommer att kunna ingå i nationella vaccinationsprogram och att det blir svårt för regionerna att ha råd att bekosta dem.
Exempel på sådana viktiga vacciner som inte uppfyller kravet på att minska smittspridningen är enligt remissvaret influensavaccin samt vacciner mot stelkramp, bältros och fästingburen hjärninflammation, TBE.
Varnar för ökad ojämlikhet
För vacciner som hamnar utanför nationella program är det upp till varje region att besluta om man vill erbjuda invånarna vaccinering. Även avgiftsfrågan avgör varje region då själv. Det är inte bra, anser Smittskyddsläkarföreningen som liksom Lif varnar för ökad ojämlikhet.
“Även om utredningen förordar en ökad samordning så talar erfarenheten för att detta kommer att göras på olika sätt i olika regioner, så att tillgänglighet och kostnad för invånaren kommer att skilja sig åt och leda till ojämlika förutsättningar för olika personer beroende på var man är bosatt”, skriver smittskyddsläkarna i remissvaret.
De framhåller också att det nu kommer ut en rad nya vacciner på marknaden som är dyrare än de äldre. Det blir därför svårt för regionerna att klara av att subventionera dem genom att införa regionala vaccinationsprogram som är kostnadsfria.
“Då blir det endast de invånare som har råd att själva bekosta sin egen vaccination som får del av de hälsofördelar som vaccinationen innebär”, konstaterar föreningen.
Kritik från SKR
Även Sveriges kommuner och landsting, SKR, kommer med liknande synpunkter. SKR ser “risker att ett ordnat och jämlikt införande av nya och för folkhälsan angelägna vacciner kan försvåras om en strikt bedömning av själva smittans effekter blir helt avgörande för om ett vaccin kan bli aktuellt för ett nationellt program”.
SKR anser även att det är motiverat med ett nationellt vaccinationsprogram för de äldsta i befolkningen, vilket utredningen inte föreslår.
Förslag om NVR välkomnas
Ett utredningsförslag som många remissinstanser gillar är dock utökningen av det nationella vaccinationregistret, NVR. I dag är det vaccinationerna i det nationella barnvaccinationsprogrammet samt covid-19-vaccinationerna som registreras där.
Tegnells utredning föreslår att även vaccinationer i regional regi i framtiden ska finnas med i NVR.
Det tycker bland andra SKR är ett bra förslag. Samtidigt framhåller intresseorganisationen att mer rapportering till vaccinationsregistret kommer att vara resurskrävande för regionerna. Därför behöver de ett resurstillskott, anser SKR.
Socialdepartementet kommer nu att bereda utredningen och remissvaren för att eventuellt arbeta fram en proposition.
