Vid Läkemedelsvärldens och Apotekarsocietetens frukostseminarium om Kampen mot antibiotikaresistens berättade Folkhälsomyndighetens Gunilla Skoog Ståhlgren nyligen om studier för att optimera antibiotikakurer. Målet är att kunna ge mindre antibiotika, med lika bra effekt som de kurer som är praxis i dag.
Nu har Gunilla Skoog Ståhlgren tillsammans med allmänläkaren Mia Tyrstrup för första gången presenterat resultaten av Folkhälsomyndighetens senaste studie kring detta. Det skedde i en posterpresentation vid European congress of clinical microbiology & infectious diseases, Eccmid, i Amsterdam som avslutades i går. (Postern belönades för övrigt med utmärkelsen ”Top rated poster 2019”.)
Den svenska studien, som genomfördes av Folkhälsomyndigheten i samarbete med primärvården, handlade om behandling med penicillin V vid faryngotonsillit, halsfluss. Studien visade att tätare dosintervaller kan göra det möjligt att korta behandlingstiden. Med tätare doser var fem dagars behandling lika bra som nuvarande standardbehandling på tio dagar.
Trots tätare doser innebar femdagarskuren sammantaget att patienten fick en betydligt mindre mängd antibiotika. Enligt forskarnas uppskattningar skulle vi kunna spara nästan tre ton penicillin varje år i Sverige genom att tillämpa den studerade doseringen i stället för dagens standardbehandling
– Att optimera så att vi ger minsta möjliga mängd läkemedel med bibehållen effekt har flera fördelar. Dels underlättar det för patienterna och ger sannolikt färre biverkningar. Och dels minskar det den totala antibiotikaanvändningen vilket kan bidra till att bromsa utvecklingen av antibiotikaresistens, säger Gunilla Skoog Ståhlgren.
Halsfluss med så kallade grupp A-streptokocker är en av de vanligaste infektionerna hos patienter i primärvården och står också för en stor del av antibiotikaanvändningen i Sverige. Just när det gäller penicillin V så avgörs behandlingseffekten mycket av hur lång tid patienten har tillräckligt hög läkemedelskoncentration i blodet.
– Vår hypotes var därför att med en intensivare dosering skulle behandlingstiden kunna kortas, förklarar Gunilla Skoog Ståhlgren.
Sjutton vårdcentraler i Kronoberg, Västra Götaland, Skåne och Södermanland deltog i studien som genomfördes mellan september 2015 och februari 2018. Sammanlagt 433 patienter med konstaterad halsfluss enligt gällande diagnoskriterier fördelades slumpmässigt till ett av de två behandlingsalternativen. Patienterna var vuxna och barn från sex år och uppåt.
De två behandlingsalternativ som jämfördes var standardkuren med 1 000 mg penicillin V tre gånger dagligen i tio dagar och intensivkuren med 800 mg penicillin V fyra gånger dagligen i fem dagar.
Patienterna träffade läkaren dels vid det inledande besöket och dels fem-sju dagar efter avslutad behandling. De förde också dagbok under behandlingen om symtom och eventuella biverkningar. Dessutom blev de telefonintervjuade en månad samt tre månader efter avslutad behandling.
Resultatet visade att den intensivare femdagarskuren inte hade sämre klinisk effekt än den dubbelt så långa standardkuren. Tiden till första symtomfria dag var till och med något kortare bland dem som fick femdagarskuren.
När det gällde komplikationer och återfall syntes inga signifikanta skillnader mellan grupperna. Läkemedelsrelaterade biverkningar som illamående och diarré var något vanligare bland dem som fick den längre standardkuren.
Majoriteten av patienterna svarade – oavsett vilken behandlingsgrupp de tillhörde – vid en intervju att de föredrog den kortare behandlingen.
– På sikt hoppas vi att våra resultat tillsammans med annan forskning ska ge tillräckligt underlag för att vidareutveckla behandlingsrekommendationerna.
