Att kortvarig behandling med antibiotika påverkar tarmmiljön, tarmfloran, är något tidigare forskning visat. Det är numera välkänt att överanvändning eller missbruk av antibiotika är en allvarlig hälsorisk. En av hälsoriskerna är just att det orsakar problem i våra tarmar.
För första gången har forskare nu studerat hur återkommande antibiotikakurer påverkar tarmen och tarmfloran.
Det är Björn Schröder, docent i infektionsbiologi på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet, och hans forskargrupp som tagit sig an frågan. Det har de gjort i samarbete med en forskargrupp vid Tartu universitet i Estland och i ett annat nternationellt forskarsamarbete.
Resultaten har nyligen publicerats i de vetenskapliga tidskrifterna Gut microbes och Science Advances.
Förändrad tarmflora skadar skyddet
Den ena studien visar att upprepad antibiotikaanvändning kan skada den skyddande slembarriären i tarmen. Orsaken till skadorna på den skyddande barriären är att den återkommande antibiotikaanvändningen förändrar tarmfloran.
I en annan studie upptäckte forskarna en mekanism som gör att antibiotika kan skada tarmfloran direkt.
– Tillsammans tyder dessa två studier på att antibiotika kan skada slemskiktet genom minst två oberoende mekanismer och att de kan ha långvariga effekter genom att tarmfloran förändras, Detta stödjer ytterligare uppfattningen att antibiotika ska skrivas ut på ett ansvarsfullt sätt, säger Björn Schröder i ett pressmeddelande.
Hade tagit fem antibiotikakurer
Forskarna har byggt upp en grupp av 2509 personer, så kallad kohort, som lämnat avföringsprover. Förutom studiedeltagarnas hälsojournaler, samlade de även in information från register och databaser.
De frivilliga deltagarna svarade också på enkätfrågor om sin livsstil, som kostvanor och fysisk aktivitet.
Fyra personer som tagit minst fem antibiotikakurer valdes ut. De hade dock inte tagit någon antibiotika sex månader före att de lämnar sina avföringsprover.
Sedan valdes fyra kontrollpersoner som inte tagit antibiotika alls de senaste tio åren. De var noga matchade vad gäller exempelvis ålder, kön, matvanor och kost.
Alla åtta deltagarna var generellt friska.
Långvarig effekt på tarmfloran
Forskarna jämför sedan dessa olika gruppers sammansättning av bakterier i tarmfloran.
– Analysen avslöjade förändringar i sammansättningen av tarmbakterier, även om antibiotikakurerna togs för länge sedan. Resultaten tyder på att upprepad antibiotikaanvändning har en bestående effekt på tarmbakteriernas sammansättning som kan kvarstå i minst månader efter den senaste behandlingen, säger Kertu-Liis Krigul, doktorand vid Tartu universitet.
För att kunna undersöka tarmflorans påverkan på det skyddande slemlagret i tarmen transplanterade forskarna försökspersonernas mänsklig tarmflora till möss.
Ökar fettet kring buken
Med hjälp av specialiserade metoder analyserar forskarna slemfunktionen i tarmen.
Resultaten visar att funktionen hos slemlagret i tarmen störs hos de möss som fått transplantationer med bakterier från de personer som tagit många antibiotikakurer.
Hos dessa möss minskar tillväxten av slem. Det skyddande slemlagret blev mer genomträngligt, genomsläppligt. Det gör att bakterier kan komma närmare tarmslemhinnan.
Metabolismen påverkades också. Redan tio dagar efter transplantationen hade mössen som transplanterats från personer som tagit mycket antibiotika mer bukfett än mössen i kontrollgruppen. Tidigare studier har visat att om antibiotikaanvändning tidigt i livet ökar risken att utveckla fetma hos både människor och möss.
Ändrar tarmfloran
Mössens tarmflora förändrades också, så att de fick mindre av bakterier som skyddar slemlagret och fler av dem som kan vara skadliga.
– När vi studerade bakterierna som finns i tarmen mer i detalj, kunde vi se att bakterier som vi vet livnär sig på slemlagret fanns i större mängder i dessa möss. Detta stödjer ytterligare att tarmbakterierna har en roll när det gäller betydelsen för hur väl slembarriären fungerar, säger Rachel Feeney, doktorand på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet.
Antibiotika skadar direkt
En separat studie i ett annat internationellt samarbete visat att antibiotika i sig kan störa slembarriären direkt. Oberoende av tarmbakterier.
Forskarna gav antibiotikan vankomycin till normala och ”bakteriefria” möss. Resultaten visar sig att detta antibiotikum kan verka direkt på slembarriären, oberoende av tarmbakterierna.
Experiment på tarmvävnad som utförts vid Umeå universitet visar att antibiotikan stör slemproduktionen inom några minuter efter applicering. Slutsatsen är att antibiotika påverkar tarmbarriären direkt, utan påverkan av bakterier.
