Användningen av talidomid, främst ökänd för sin fosterskadande effekt, har ökat under de senaste dryga tio åren. Bland annat är talidomid godkänt i flera länder, till exempel Australien och USA, för behandling av multipelt myelom, en tumörsjukdom i benmärgen som angriper skelettet. Och nu är det Europas tur.
Europeiska läkemedelsverkets rådgivande kommitté CHMP har gett läkemedelsbolaget Pharmions preparat Thalidomide Pharmion ett positivt omdöme för behandling av sjukdomen. Det som återstår är ett godkännande från EU-kommissionen.
? Vi har använt talidomid till myelompatienter i åtskilliga år inom ramen för kliniska prövningar och efter individuell licens från Läkemedelsverket. Men nu blir det enklare att förskriva och användningen kommer sannolikt att öka, speciellt bland patienter som inte svarar på annan behandling, säger Ingemar Turesson, docent vid Lunds universitet och fram till pensionen överläkare i hematologi vid Universitetssjukhuset MAS i Malmö.
Ingemar Turesson är även aktiv i Den nordiska myelomstudiegruppen, NMSG, som planerar en så kallad metaanalys av talidomidanvändning hos multipelt myelompatienter, där resultaten från alla vetenskapliga studier som hittills gjorts i ämnet ska sammanställas och analyseras.
? Förhoppningsvis kommer metaanalysen att bli färdig redan i år och jag tror att utfallet kommer att få stor betydelse för vilken effekt ett eventuellt godkännande av Thalidomide Pharmion kommer att få, säger Ingemar Turesson.
Omkring 500 till 600 människor drabbas av multipelt myelom i Sverige varje år och ungefär hälften av dessa avlider inom tre till fyra år. Det finns idag ingen möjlighet att bota sjukdomen men däremot kan förloppet skjutas upp, vanligtvis med hjälp av cytostatika. Talidomid är en av tre substanser som används när standardbehandlingen inte fungerar. Det två andra utgörs av lenalidomid, en vidareutveckling av talidomid, och bortezomib, en proteasomhämmare.
? De tre skiljer sig åt när det gäller effekt, biverkningsmönster och administrering. Ett preparat kan passa en viss patient medan en annan har större nytta av något av de andra, säger Ingemar Turesson.
Vid multipelt myelom omvandlas en typ av vita blodkroppar i benmärgen till tumörceller. Dessa förmår sedan benmärgens normala celler att tillverkar faktorer som gynnar tumörcellernas tillväxt.
? Talidomid har en rad verkningsmekanismer men den viktigaste är troligtvis den att substansen går in och bryter kontakten mellan tumörceller och normala celler och stoppar den här produktionen av tillväxtfaktorer, säger Ingemar Turesson.
Substansen hämmar även tillväxt och överlevnad av celler i benmärgen och tillväxt av nya blodkärl i tumören, det sistnämnda via blockering av de två tillväxtfaktorerna bFGF och VEGF. Dessutom påverkar talidomid ett antal cytokiner som är av betydelse för tillväxt och överlevnad av cancercellerna. Substansen hjälper också kroppens immunförsvar via stimulering av T-cellerna.
EMEA har godkänt användningen av talidomid i kombination med cytostatika i patienter som inte kan behandlas med höga doser av cellgifter eller är äldre än 65 år. En omfattande riskhanteringsplan har tagits fram för att förhindra att gravida kvinnor och ofödda barn utsätts för läkemedlet. Ingemar Turesson upplever dock den risken som mycket liten.
? Att drabbas av multipelt myelom innan 40 års ålder är väldigt ovanligt, drygt hälften är över 70 år när de diagnostiseras. Det är därför sällan aktuellt att överväga talidomid till kvinnor i fertil ålder. Men det ska naturligtvis aldrig ges om risk för graviditet finns, säger han.
Eva Liliemark är klinisk utredare och läkare på Läkemedelsverket, en av de två myndigheter i Europa som har utrett Thalidomide Pharmions för- och nackdelar åt CHMP. Den andra finns i Frankrike.
? Utredningen har varit speciell på grund av talidomids historia. Till exempel har patientorganisationer varit involverade, vilket inte är det vanligaste. Men i all fokusering på riskerna får man inte glömma bort att det finns ett skäl till CHMP:s positiva omdöme ? talidomid är ett mycket effektivt läkemedel, säger hon.
EU-kommissionen kommer med största sannolikhet att godkänna Thalidomide Pharmion, enligt Eva Liliemark, och hon tror att beslutet är att vänta inom ett par månader.
