Sveriges största medicinhistoriska samling finns i Lund

Kräver du multimedia och interaktivitet för att tända till på en utställning? Skyr du som pesten gamla föremål, presenterade i all stillsamhet med en och annan informativ skylt? Då är Medicinhistoriska museet i Lund inget för dig.

20 jun 2002, kl 14:16
0

Annons

Om du har ett visst överseende med det damm och de ålderdomliga montrar som är resultatet av en stram ekonomi, bara du får dig en intressant historia till livs ? då kan det här vara värt ett besök.

Detta var en gång i tiden ?vårdpaviljongen för lugna män?, en del av S:t Lars sinnessjukhus. Nu rymmer det Sveriges största medicinhistoriska samling. Fast inte hela på en gång, förstås. Omkring 35 000 föremål, ingen vet exakt eftersom det inte finns något register, ägs av museet. Kanske visas en sjundedel i de sexton rummen.

Här kan man strosa runt och ta del av läkekonstens historia, med särskilt fokus på Lund. Dialysens utveckling har fått en egen utställning. Genom en glasruta kan man kika in på rekonstruktionen av en av de första operationerna på öppet hjärta, på 50-talet.

Mindre strikta regler

Den psykiatriska vården har en större roll här än i de flesta svenska medicinhistoriska utställningar. Museet präglas av både S:t Larsparkens sjukhus och anstalten för utvecklingsstörda på Vipeholm.

? Patientkonsten från S:t Lars är museets pärla, säger museichef Pia Michélsen.

I ett rum har man samlat målningar, teckningar, skulpturer och broderier tillverkade av de intagna kring förra sekelskiftet. Vissa föremål är gjorda i material av hög kvalitet, uppenbart med vårdpersonalens vetskap och godkännande, kanske av någon förstaklasspatient.

Javisst ? rika för sig och fattiga för sig. Kunde man betala blev förhållandena mer hemlika och reglerna mindre strikta.

Andra konstverk är gjorda på stulen tid, med undansmusslat material. En broderad duk som vid första anblick tycks innehålla några visdomsord eller ett talesätt, visar sig med prydliga stygn ställa frågan: ?Kommer inte kaffet snart?. Det var flitkaffet, belöningen för det arbete som utfördes i systugan, som sömmerskan satt och suktade efter.

Rysningar och skratt

En hel del funderingar, en och annan rysning och ett par skratt kan man räkna med vid en rundvandring. Barnmorskeväskan med livräddande metalltänger, klädda med sämskskinn för att bli mer skonsamma (!), lavemangsprutor (visste ni vad Good Year gjorde innan de började sälja däck med TV-jinglar? Ta en titt på kautschuksprutan i glasmontern!), isoleringsrummet med patienten i skyddande läderhandskar och hätta, bakom tredubbla lås, och behållaren med radiumberikat vatten ? en gång ansett som en förträfflig hälsokur?

? Tyvärr har vi ingen guidning under sommaren. Vi har för lite personal för det, säger Pia Michélsen.

? Men är man nyfiken finns det alltid någon här att fråga.
När man tittat sig trött och lämnar museet bör man inte missa själva parken. Det gör ofta Lundaborna själva, så man behöver inte trängas för att hitta en plats för picknickfilten.