Den internationella ekonomiska samarbetsorganisationen OECD har publicerat rapporten Health at a Glance 2019, om hälso- och sjukvården i världen. Rapporten beskriver utvecklingen i siffror i OECD-länderna när det gäller allt ifrån levnadsvanor och livslängd till sjukvårdskostnader och läkemedelsforskning. Den innehåller också många sifferjämförelser mellan länderna.
Stora skillnader i läkemedelskonsumtion
När det gäller läkemedelskonsumtionen konstaterar OECD att det finns stora skillnader mellan länderna. Däremot gör rapporten ingen analys av vilken användningsnivå som är den mest optimala ur hälsosynpunkt. Siffrorna säger inget om varför olika länder har den läkemedelsanvändning de har och värderar heller inte för- och nackdelar med en hög respektive längre konsumtion.
Rapporten lyfter fram några behandlingsområden där läkemedelsanvändningen ökar kraftigt. Det handlar om antidepressiva läkemedel, diabetesläkemedel, lipidsänkare och blodtryckssänkare.
När det gäller antidepressiva läkemedel räknat i dygnsdoser per tusen invånare ligger Sverige på sjätte plats av 29 länder. Vår användning är 1,5 gånger så hög som genomsnittet i OECD. Högre användning har bara Island, Kanada, Australien, Storbritannien och Portugal. Lägst konsumtion av antidepressiva har Lettland, följt av Korea, Ungern och Estland.
Några direkta kopplingar mellan ländernas psykiska hälsa och läkemedelsanvändningen görs inte i rapporten. Sådana kopplingar mellan sjuklighet, hälsa och läkemedelskonsumtion finns inte heller när det gäller övriga tre läkemedelsgrupper.
I tabellen över konsumtionen av blodtrycksmediciner hittar vi Sverige på 6:e plats och beträffande lipidsänkare ligger vi på 12:e plats med en något högre användning än genomsnittet.
Däremot använder invånarna i Sverige något mindre diabetesläkemedel än OECD-snittet. Här kommer vi först på 18:e plats på en lista som toppas av (i fallande ordning) Finland, Tjeckien, Kanada, England och Tyskland.
Läkemedelsutgifterna ökar
Rapporten konstaterar också att läkemedelsutgifterna inom OECD nu åter ökar efter en nedgång under finanskrisen. Under åren 2013-17 ökade läkemedelskostnaderna inom hela OECD med 1,6 procent. Utgifter för läkemedel som används utanför sjukhus står för nästan en femtedel av de totala hälso- och sjukvårdskostnaderna.
De svenska kostnaderna för läkemedel utanför sjukhus räknat per invånare ligger mycket nära genomsnittet för länderna. Högst läkemedelskostnader har i fallande ordning USA, Schweiz, Japan, Tyskland och Kanada. Rapporten framhåller att skillnaderna har många olika orsaker, som bland annat systemen för läkemedels införande och finansiering och användningen av generika och biosimilarer.
I Sverige betalas 53 procent av läkemedelskostnaderna med offentliga medel och 47 procent av konsumenterna själva. Även när det gäller fördelningen mellan offentlig och privat finansiering av läkemedlen är variationen inom OECD stor. Störst offentlig finansiering har Ryssland med 88 procent, minst har Tyskland med 16 procent.
Låg apotekstäthet i Sverige
Bland alla hälsorelaterade data som rapporten redovisar finns även apotekstätheten inom OECD. Här ligger Sverige enligt rapporten lågt i jämförelse med andra OECD-länder.
År 2017 hade Sverige 14 apotek på 100 000 invånare, bara Nederländerna och Danmark hade färre. Genomsnittet för länderna var 29 apotek per 100 000 invånare. Nästan tre gånger så hög apotekstäthet hade Grekland som toppade tabellen.
