Tiden sprang ifrån Solidarity i Sverige
Soo Aleman, Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska institutet. Foto: Erik Flyg

Tiden sprang ifrån Solidarity i Sverige

Sverige avstår från WHO-studien Solidarity och satsar i stället på en nationell studie om immunblockad vid covid-19, berättar överläkare Soo Aleman.

11 aug 2020, kl 14:36
0

Annons

Solidarity är en global klinisk studie av möjliga covid-19-terapier som Världshälsoorganisationen WHO drog i gång i början av året. Den 1 juli hade närmare 5 500 patienter i 21 länder rekryterats till studien och över 100 länder har uttryckt intresse att delta.

Svenskt intresse för Solidarity

Även i Sverige började vården och forskare tidigt att diskutera möjligheten att medverka. Men när alla förberedelser var klara och den svenska Solidaritystudien till slut fick klartecken från myndigheterna hade mycket hunnit hända. Forskningsläget hade då redan förändrats så mycket att de svenska forskarna inte längre tyckte att studien var värd att satsa på.

– Allt går så fort nu inom covid-19-forskningen. Det hade kommit nya data som gjorde att vi inte ansåg det försvarbart att starta en så stor och resurskrävande studie. Vi tyckte att frågeställningarna inte var fortsatt tillräckligt relevanta.

Det förklarar Soo Aleman, docent vid institutionen för medicin på Karolinska institutet och överläkare på den medicinska enheten för infektionssjukdomar vid Karolinska universitetssjukhuset. Soo Aleman utsågs i april av regeringen till nationell forskningskoordinator för den svenska delen av WHO Solidarity trial. Ett uppdrag som nu tar slut i och med att Sverige beslutat att inte delta.

Kunskapen utvecklades snabbt

När WHO startade Solidarity var målet att i en global satsning på kortast möjliga tid utvärdera fyra terapier mot coronaviruset. Det var terapier som då ansågs lovande. Det handlade om remdesivir, hydroxiklorokin, hiv-läkemedlet Kaletra (lopinavir/ritonavir) samt Kaletra i kombination med Interferonbeta-1a. Studierna skulle jämföra dessa med standardbehandling.

Redan från början ansåg dock svenska forskare att de covid-19-data som fanns inte gav tillräckligt stöd för att fortsätta på Kaletraspåret. Sverige ville därför bli undantaget från att inkludera de båda Kaletraarmarna i studien. Ett sådant undantag hade samarbetspartnern Norge redan fått.

Vartefter forskningsresultat kom fram under våren och försommaren framstod även hydroxiklorokin som en allt mer tveksam covid-19-behandling. Som Läkemedelsvärlden berättat så minskade det inte dödligheten, men kan ge allvarliga hjärtbiverkningar. WHO stoppade under en tid tillfälligt hydroxiklorokinarmen på grund av nya säkerhetsdata.

Remdesivir visade effekt

Den nämnda utvecklingen gjorde att de svenska forskarna inriktade sig enbart på den arm i WHO-studien som utvärderar remdesivir. Etikprövningsmyndigheten och Läkemedelsverket godkände så småningom detta upplägg. Läkemedelsverkets godkännande kom i början av juni, som Läkemedelsvärlden rapporterade.

Samtidigt gav allt mer data stöd för att remdesivir kan ha en positiv effekt på sjukdomsförloppet vid covid-19. EU:s läkemedelsmyndighet EMA utvärderade dessa data i ett särskilt snabbspår. Den 25 juni rekommenderade myndighetens expertkommmitté CHMP att remdesivir under produktnamnet Veklury skulle godkännas som läkemedel mot covid-19.

Då hade de svenska forskarna redan beslutat att inte starta den planerade Solidarity-utvärderingen av remdesivir.

– Det var ett gemensamt beslut i det forskningsnätverk vi byggt upp med samtliga sju universitetssjukhus, berättar Soo Aleman.

Helt förändrat läge

Forskarna ansåg helt enkelt att det redan fanns så mycket data om remdesivir att forskningsresurserna kunde användas bättre. Dessutom har läkemedelsgodkännandet och bakomliggande data gjort att remdesivir blivit rutinbehandling för vissa grupper av covid-19-patienter. Det gäller till exempel personer med svår covid-19 och särskilt om de har nedsatt immunförsvar.

– Det skulle därför vara oetiskt och kliniskt mycket problematiskt att avstå från att ge läkemedlet till sådana patienter och därmed går det inte ha en kontrollgrupp, förklarar Soo Aleman.

När det gäller Solidarity på global nivå beslutade ledningskommittén inom WHO i början av juli att permanent stoppa såväl hydroxiklorokinarmen som de båda armarna med Kaletra. Skälet var främst att ingen av dessa behandlingar kunnat ge någon minskad dödlighet vid covid-19.

Men forskningen inom armen som utvärderar remdesivir går globalt vidare. För vissa länder kan medverkan sannolikt också vara ett sätt att få tillgång till remdesivir. Men enligt Soo Aleman saknar Sverige det motivet eftersom läkemedelsföretaget Gilead sciences har donerat ett hemligt antal doser till vårt land.

– I nuvarande läge med ganska få patienter så har vi tillräckligt med remdesivir för den svenska covid-19-vården, säger hon.

Forskar om immunblockering i stället

Arbetet med att bygga upp det nationella forskningsnätverket för Solidaritystudien var dock inte förgäves. Nu har nätverket nämligen beslutat att i stället satsa på en annan covid-19-studie där samtliga universitetssjukhus ska medverka, med finansiering av Vetenskapsrådet. Den går under namnet Immcova och är redan i gång vid Karolinska universitetssjukhuset under ledning av Jonas Sundén Cullberg.

Studien ska utvärdera två immunblockerande läkemedel mot den inflammatoriska överreaktion kallad cytokinstorm som drabbar vissa svårt sjuka coronapatienter. Det är interleukin-6-hämmaren tocilizumab och interleukin-1-hämmaren anakinra som forskarna ska studera. Båda är godkända läkemedel som används mot bland annat ledgångsreumatism.

Forskargruppen vid Karolinska universitetssjukhuset har nyligen presenterat sina första resultat om immunblockerande läkemedel i Journal of internal medicine. Resultaten gäller tocilizumab som förkortade respiratorvården och den totala vårdtiden för allvarligt sjuka covid-19-patienter.

Kunskapsutvecklingen ger hopp

Soo Aleman tänker för sin del åter ta itu med de egna forskningsprojekten om bland annat viral hepatit. Den forskningen har hon inte haft möjlighet att ägna sig så mycket åt sedan i mars.

Men hon fortsätter även med covid-19-forskning där hon bland annat ingår i en forskargrupp som studerar T-cellsimmunitet mot coronaviruset.

I sin klinikerroll är hon tacksam över det andrum som den minskade smittspridningen just nu ger vården. Men hon framhåller att pandemin på intet sätt är över och att bilden kan komma att förändras även i Sverige igen när vi under hösten börjar vara mer inomhus. Ändå gör den snabba kunskapsutvecklingen att hon känner tillförsikt.

– Den som insjuknar i allvarlig covid-19 i dag har mycket större chans att överleva än de som blev sjuka i början av pandemin. Vi har lärt oss så mycket på vägen både när det gäller läkemedel och andra aspekter av vården. Viktiga framsteg är bland annat den ökade användningen av proppförebyggande behandling, intensivvårdens ökade kunskap om hur man kan hjälpa dessa patienter att överleva och att vi faktiskt nu har ett godkänt läkemedel mot viruset och flera på väg i pipeline.