Tio miljarder ytterligare till höjt förvärvsavdrag i
beskattningen. Ett par miljarder mer i u-landsbistånd för att hålla
enprocentmålet. Något dussin miljarder på att reducera den statliga
fastighetsskatten. ?Satsningar? i miljardklassen på det ena och på det andra.
Det var regeringen. Hur är det då med oppositionen? Jo, den
vill låta det extra skatteavdraget för ?låg- och medelinkomsttagare? omfatta
även de många som inte arbetar, pensionärer i synnerhet. Det motsvarar ett
skattebortfall i samma storleksordning som fastighetsskatten. Och så ska
A-kassan höjas, avdragsrätt för fackföreningsavgifter återinföras och ?sociala?
utgifter av olika slag expandera.
Regeringen säger sig företräda arbetande, oppositionen de icke
arbetande. Men vem företräder framtiden?
många utanför partierna för att lyfta fram forskning och utveckling, FoU, det
som ska kunna bära Sverige ännu om 10-20-30 år. Vetenskapsrådet och Vinnova,
med flera, sände en skarp skrivelse till regeringen i augusti. I september röt
regeringens eget Globaliseringsråd till. Bakom dess skrivelse till regeringen
står bland annat ledarna för LO, TCO, Saco och Svenskt Näringsliv, rektorerna
för Karolinska institutet och Chalmers, vd:n för Ingenjörsvetenskapsakademien
och Ericssons koncernchef. Samtliga är ledamöter i rådet.
Kampen gäller nästa års forskningsproposition från
regeringen. Den omfattar de fyra åren 2009-2012. Ska dessa bli nya förlorade
år? Eller kommer det äntligen en klar signal om uppryckning?
Det samlade systemet för FoU i Sverige är allvarligt
underfinansierat. Landet har tryggt förlitat sig på sina globala företags FoU.
Astrazeneca, för att ta ett viktigt exempel, avdelar på ett år 12 miljarder
kronor på FoU i Sverige. Detta är 20 gånger mer än vad svenska staten satsar på
medicinsk forskning via Vetenskapsrådet!
med denna nivå på sin FoU i Sverige, när det ena bakslaget har följt på det
andra? Därtill: förutsättningen för att svenska miljöer ska vara attraktiva för
FoU-intensiva globala företag är att vår egen universitetsforskning håller
högsta klass.
svensk medicinsk forskning har fortsatt att tappa mark, år efter år. Därför
borde regeringen ta itu med det faktum att universitetssjukhusens forskning
pressas sönder och samman i landstingens regi. Tillgång till patienter på
universitetssjukhus är en vital del av basen för både läkemedelsprövningar och
medicinsk forskning. Det är upprörande att statsministerns kansli inte rymmer
ens den mest rudimentära avdelning för omvärldsbevakning. En sådan skulle
snabbt upptäcka att andra länder springer ifrån oss. Medan Sverige år 2008
ligger cirka 8 miljarder kronor under EU:s mål om en procent av BNP i statliga
forskningsanslag, har Finland redan passerat detta mål och Danmark under
politisk enighet finansierat ett uppnående av det. Irland, en allt starkare
konkurrent till Sverige om investeringar från den biomedicinska industrin, har
just beslutat höja sina FoU-anslag med 15 procent per år, vilket innebär en
fördubbling på fem år.
föreslår nu Globaliseringsrådet. Det innebär tre miljarder mer år 2009,
ytterligare cirka fyra miljarder 2010, cirka 4,5 miljarder 2011 och fem
miljarder 2012. Med en sådan bana av uppgång skulle framtidstron återvända till
svensk forskning, kanske särskilt den medicinska.
Men ska det ske, måste fler begära av landets politiska
ledning att den intresserar sig även för framtiden.
Karolinska institutets styrelse.