Nyligen lämnade den statliga utredaren Catarina Andersson Forsman över delbetänkandet ”E-recept inom EES” till socialminister Lena Hallengren. Därmed tar Sverige ett steg närmare det digitala utbytet av e-recept inom det europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES, vilket innefattar EU-länderna samt Island, Liechtenstein och Norge.
Delbetänkandet innehåller en rad förslag om vad som krävs för en patientsäker och effektiv process för elektroniska recept inom EES. Bland annat föreslås att det ska finnas ett krav på att svenska apotek ska kunna ta emot och skicka uppgifter elektroniskt till E-hälsomyndigheten vid expediering av e-recept från EES.
De föreslagna författningsändringarna bör enligt utredningen träda i kraft redan i maj nästa år.
Digitalt utbyte av e-recept inom EES
I dag är det möjligt att expediera pappersrecept från ett annat EES-land på svenska öppenvårdsapotek. Pappersrecept som är utfärdade i Sverige får också expedieras i andra EES-länder.
I vissa länder, som till exempel Finland och Estland, kan man göra detta även med e-recept. Och snart kan detta vara möjligt även för Sverige. Det kommer att innebära att en medborgare från ett annat medlemsland som ingår i utbytet ska kunna få sitt e-recept expedierat i Sverige. Och den som har fått e-receptet i Sverige ska kunna hämta ut läkemedlet i de andra medverkande länderna.
Att få i gång ett digitalt utbyte av e-recept är en av delarna i EU-projektet e-health digital service infrastructure, vilket Läkemedelsvärlden tidigare har skrivit om.
De fördelar som finns med att e-recept är att de i regel är säkrare och bidrar till en mer fullständig bild av patientens läkemedelsbehandling. Bland annat rapporterar expedierande apotek till patientens hemland vilket läkemedel som har lämnats ut.
Flera krav på öppenvårdsapotek
Den nu aktuella utredningen tillsattes i juli 2020 för att utreda vad som krävs för att detta ska kunna ske på ett patientsäkert sätt.
Det är fler aktörer än E-hälsomyndigheten som påverkas av de nya förslagen. Däribland öppenvårdsapoteken. Utredningen ställer bland annat krav på en definition av e-recept som har utfärdats av en förskrivare i ett annat behörigt EES-land. Tillståndsinnehavaren för ett öppenvårdsapotek ska också erbjuda läkemedel vid expediering av ett sådant e-recept så snart det kan ske, samt lämna uppgifter till E-hälsomyndigheten vid en sådan expediering.
Dessutom föreslås ett krav på att tillståndsinnehavaren ska kunna ta emot och skicka uppgifter på elektronisk väg till E-hälsomyndigheten vid expediering av e-recept från EES. E-hälsomyndigheten ska få meddela föreskrifter om kraven för en sådan överföring. Dessutom ska myndigheten också att informera Läkemedelsverket om öppenvårdsapoteken inte lämnar in de uppgifter som de ska.
De föreslagna författningsändringarna för apoteken bör börja gälla den 1 maj 2023, enligt utredningen. De ska dock vara frivilligt för öppenvårdsapoteken att expediera e-recept från EES under första året. De nya kraven gäller under denna period bara om tillståndsinnehavare väljer att erbjuda tjänsten. Från och med den 1 maj 2024 ska kraven gälla för alla tillståndsinnehavare, föreslår utredningen.
Behandling av personuppgifter
Det är många detaljändringar som föreslås i utredningen. Bland annat finns en rad förslag som handlar om E-hälsomyndighetens behandling av personuppgifter.
Utredningen föreslås ändringar i lagen om nationell läkemedelslista för E-hälsomyndighetens personuppgiftsbehandling när e-recept utfärdade i Sverige expedieras i ett annat EES-land. Den föreslår också att patienten ska lämna ett integritetshöjande samtycke för att ett svenskt e-recept ska kunna expedieras i ett annan EES-land, samt att personuppgifterna får bevaras i högst fem år efter att läkemedlet expedierats.
Fördelarna med förslagen överväger de integritetsrisker som finns, enligt utredningen.
