Omkring 500 vaccinvolontärer ska hjälpa till att maxa effekten av boosterdoser mot covid-19.
– Idag vet vi inte vilket det optimala tidsintervallet är, säger forskaren Helena Hervius Askling, infektionsöverläkare på Akademiskt specialistcentrum i Region Stockholm och docent på Karolinska institutet.
Nu har en ny europeisk studie startat som ska pågå under våren. Forskarna vill undersöka vilket det optimala tidsintervallet är för att få så bra skydd som möjligt, för olika grupper i befolkningen.
Dagens rekommendationer om tidsintervaller utgår från den bästa kunskap forskarna har idag. Men vi behöver veta mer, berättar Helena Hervius Askling.
– Viruset är nytt och föränderligt, hur bra ditt immunförsvar svarar på vaccinationen beror också på vem du själv är. Det är ett rörligt mål, säger Helena Hervius Askling
EU-satsningen volontärregistret Vaccelerate knyter ihop frivilliga studiedeltagare med vaccinforskare. 20 länder deltar i det EU-finansierade nätverket och nästan 500 studiecentra medverkar. Hittills har över 50 000 frivilliga försökspersoner registrerats. Syftet är att göra fler kliniska vaccinprövningar i Europa, som en del av EU:s pandemiberedskap. I Sverige har 20 forskningscentra från Umeå till Ystad anmält sig.
”Fantastiskt att så många vill vara med”
Studien av boosterdoser mot covid-19, som kallas Boostavac, leds från Dublin men utförs i sex europeiska länder. Genom att ta reda på hur effektiva påfyllnadsdoserna är kan man också hitta den bästa tidpunkten för att fylla på med en ny dos.
Svenskar som vill ansöka till studien kan göra det vid Akademiskt specialistcentrum vid Sabbatsbergs sjukhus i Stockholm. För en vecka sen gick Karolinska universitetssjukhuset ut med ett pressmeddelande om att de söker vuxna friska volontärer. Intresset för att ansöka till studien visade sig vara stort. Efter pressmeddelandet började telefonerna att ringa.
– Det är fantastiskt att se att så många friska frivilliga vill vara med, att de ideellt vill lägga ner sin tid för att hjälpa vaccinforskningen, säger Helena Hervius Askling, som leder den svenska grenen av studien.
För just den här studien ska man ska vara frisk, ha fyllt 18 år, och ha sin grundvaccinering klar, det vill säga att man ska ha fått minst tre doser av dagens mRNA-vaccin mot covid-19.
Följer volontärernas immunsvar noga
Deltagarnas grundhälsa kommer i ett första steg att undersökas med prover för blod- och levervärden. Under det kommande halvåret blir det ytterligare fem besök då man med blodprov undersöker hur deras immunförsvar utvecklas. Man kommer också att ta salivprover.
– Alla får samma vaccin, sen följer vi noga hur deras immunsystem reagerar med antikroppar och immunceller som b- och t-celler. Alla deltagare får återkoppling om sina resultat efteråt, säger Helena Hervius Askling.
Redan under pandemins början blev det snabbt tydligt att vissa drabbades hårdare av covid-19 än ändra, exempelvis äldre med underliggande sjukdomar och personer med metabola sjukdomar som fetma.
– Vissa svarar inte så bra på vaccin. Äldre svarar sämre än unga och personer som har nedsatt immunförsvar på grund av sjukdom eller läkemedelsbehandling. De rekommenderas att ta vaccin oftare än friska unga, säger Helena Hervius Askling.
Olika personer behöver boosterdos olika ofta
Forskningsledaren poängterar vikten av att den här typen av vaccinstudier görs brett i olika befolkningsgrupper, unga och gamla, personer med olika härkomst och social bakgrund, friska och sjuka.
En tidigare studie, som Läkemedelsvärlden rapporterat om, visar att exempelvis gravida har extra nytta av att vaccinera sig. De är en särskild riskgrupp för att drabbas av allvarlig, intensivvårdskrävande och livshotande covid-19. Dessa kvinnor har också högre risk att föda för tidigt. Forskningen har visat att vaccination av gravida inte är farligt för fostret utan faktiskt ger det ett visst skydd mot covid-19. Trots detta vaccinerar sig gravida idag i lägre grad än genomsnittsbefolkningen.
– Därför måste gravida också få vaccinet och man behöver veta hur ofta. Gravida ingår dock inte i just den här studien, säger Helena Hervius Askling.
Maxa tidsintervallet för svenskar
Att det ingår sex olika länder i den nya studien är också viktigt, poängterar infektionsöverläkaren. Förutom att länderna drabbats i olika hög grad, haft sina smitt-toppar vid skilda tidpunkter och att olika virusvarianter dominerat skiljer sig även sjukvårdssystemen och vaccinationstäckningen åt mellan länderna. Nu ska forskarna ta reda på vilka tidsintervall för boosterdos mot Covid-19 som passar Sverige bäst.
– Vi vill veta vad som är de optimala tidsintervallerna för svenska förhållanden för att kunna ge det allra bästa skyddet och de bästa rekommendationerna, säger Helena Hervius Askling.
Studien beräknas vara klar om ungefär ett år.