Forskare vid Karolinska institutet har utvecklat en metod som kan identifiera vilka immunceller som är inblandade i autoimmuna sjukdomar hos olika patienter. Genom denna metod har de nu funnit fyra nya målmolekyler för den autoimmuna sjukdomen multipel skleros, MS. Förhoppningen är att fyndet ska kunna leda till mer individanpassade behandlingar mot sjukdomen.
– Befintliga behandlingar av MS slår mycket brett mot immunsystemet med risk för komplikationer på sikt, till exempel infektioner. Att styra en framtida behandling mer precist mot just de immunceller som driver sjukdomen kan därför innebära en mer effektiv behandling med färre biverkningar, säger Mattias Bronge, doktorand vid Karolinska Institutet och en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande.
Den tidiga forskningen är ett samarbete mellan Karolinska institutet, Kungliga tekniska högskolan och Region Stockholm och har publicerats i i tidskriften Science advance.
Inget botande behandling mot MS
MS är en inflammatorisk sjukdom i det centrala nervsystemet. Det är en kronisk sjukdom som det i dag saknas botemedel mot. Läkemedel kan dock bromsa sjukdomens utveckling och lindra symtomen.
MS drivs av immunceller som felaktigt attackerar vävnader runt nervceller i hjärnan och ryggmärgen. Sjukdomen inträffar oftast hos personer som är mellan 20 och 40 år och symtomen är bland annat känselrubbningar, svårigheter att gå samt försämrad syn.
Undersökte 63 proteiner i blodprover
Syftet med den nu aktuella studien var att identifiera nya målmolekyler som T-celler reagerar mot vid MS. Målmolekylerna är kroppsegna proteiner som immunsystemet reagerar mot vid autoimmuna sjukdomar, så kallade autoantigener.
Genom att undersöka 63 proteiner i blodprover från MS-patienter samt friska kontrollpersoner lyckades forskarna identifiera fyra nya autoantigener som visade autoimmun reaktivitet vid MS. Sedan tidigare finns några identifierande autoantigener vid MS. Förhoppningen är att den nya upptäckten kan få betydelse för både diagnostik och behandling mot sjukdomen.
– Vår metod gör det möjligt att presentera de aktuella autoantigenerna på ett sätt som gör att T-cellerna som reagerar mot dem kan identifieras för att därefter kunna stängas av, säger Hans Grönlund, docent i immunologi och en av forskarna bakom studien, i pressmeddelandet.
Att kunna identifiera vilka immunceller som är sjukdomsdrivande hos varje patient är viktigt eftersom personer med MS kan reagera mot olika autoantigener.
