Värdet av så kallad medicinsk cannabis, det vill säga växtbaserad cannabis, som behandling av bland annat svår smärta, är inte klarlagt. De studier som hittills publicerats är små och av bristande kvalitet.
Samtidigt ökar intresset för cannabis som medicin, något som Läkemedelsvärlden skrivit om tidigare.
Första större cannabisstudien
För ett par år sedan meddelade smärtläkaren Claes Hultling att stiftelsen Spinalis, där han är vd, planerade att genomföra en dubbelblind, randomiserad och placebokontrollerad klinisk studie med växtbaserad cannabis mot neuropatisk smärta vid ryggmärgsskada. Tanken var att 100 personer skulle ingå i studien. Den skulle i sådana fall blivit den första större studien i sitt slag och kunnat ge värdefull kunskap om cannabis som medicin.
Nu meddelar dock stiftelsen Spinalis via sin Facebooksida att studien inte blir av. Ett av skälen är att prövningsläkemedlet, cannabispreparatet Bediol, inte gick att få fram i önskad beredning. I nuvarande form ska preparatet inhaleras med en så kallad ”vapirazor” (förångare). Men för att studien skulle vara genomförbar ansåg forskarna att man behövde en oral beredning.
Pilotstudie visade liten effekt
Detta blev särskilt tydligt efter en förberedande pilotstudie med cirka tio försökspersoner som fick Bediol utskrivet på licens.
– Effekten på smärtlindringen var inte så stor. För att kunna säga något om den i den större studien var vi tvungna att fördubbla antalet studiedeltagare från 100 till 200, säger Claes Hultling.
– Det är inte realistiskt att 200 försökspersoner, varav vissa aldrig har tagit ett halsbloss, ska inhalera cannabis (eller placebo, reds. anm.) på ett standardiserat sätt.
Förhoppningen var att företaget som levererar ”prövningscannabisen”, som har en standardiserad halt av cannabinoiderna THC och CBD, skulle kunna göra en oral beredning med cannabisen i kapslar. Men så var inte fallet.
Utebliven finansiering
I Facebookinlägget skriver man också att huvudfinansiären till den planerade studien dragit sig ur och att ”utlovade medel för studien inte längre finns tillgängliga”. Vem huvudfinansiären är vill Claes Hultling inte uppge med hänvisning till finansiärens egen önskan om att förbli anonym. Han bekräftar dock att problemen med beredningsform var en av anledningarna till att finansieringen uteblev.
– Det blev för mycket strul helt enkelt.
Samtidigt som Claes Hultling tycker att det är tråkigt att studien inte kan genomföras som planerat hoppas han att man kan göra ett nytt försök längre fram.
– Vi har en omfattande dokumentation och beskrivning av studieupplägget som Läkemedelsverket tyckte var helt okej. Och förhoppningsvis kan företaget som levererar prövningsläkemedlet göra det i form av kapslar inom ett år eller så.
– Behovet av en robust studie inom det här området är stort. I dagsläget präglas fältet av för lite evidensbaserad forskning och för mycket anekdoter, säger Claes Hultling.
