Under de första sex månaderna i år fick Läkemedelsverket in restanmälningar av 590 läkemedel. Om man räknar in restanmälningar av olika styrkor och förpackningar av samma läkemedel ligger siffran på 660.
Jämfört med samma period i fjol motsvarar ovan nämnda antal ökningar på 39 respektive 23 procent. Antalet restanmälningar pendlade kraftigt upp och ned under olika perioder av de två första pandemiåren 2020 och 2021.
– Nu verkar vi ha kommit tillbaka till en ökande trend i ungefär samma takt som före pandemin, säger Johan Andersson, enhetschef på Läkemedelsverket.
– Som utvecklingen ser ut just nu skulle det inte förvåna mig om 2022 slutar på ett något högre antal restanmälningar än rekordåret 2020.
En liknande uppgång har noterats även i övriga nordiska länder.
Komplexa orsaker till restanmälningar
Johan Andersson förklarar att det inte går att peka ut någon enskild orsak som förklaring till att restsituationer blir allt vanligare.
– Det är så komplext – en mängd olika globala, regionala och nationella faktorer påverkar läkemedelsförsörjningen.
Den orsak till restsituationen som företag oftast anger är problem kopplade till produktionsplanering och produktionskapacitet. Det framgår av Läkemedelsverkets statistik över restsituationer under det första halvåret 2022. På andra plats kommer den närbesläktade faktorn oväntat hög efterfrågan. Men företagen lyfter även fram en rad andra problem i olika delar av den ofta globala produktionskedjan som förklaring.
– Just nu finns det en rad faktorer i världsläget som kan få en påverkan på läkemedelsförsörjningen framöver och skapar en osäkerhet. Dels finns det fortfarande vissa effekter av coronapandemin och dels finns en påverkan av Rysslands krig mot Ukraina. Vi ser till exempel ökade fraktkostnader och en osäkerhet när det gäller potentiella effekter på energitillgången, säger Johan Andersson.
Glad över ökad medvetenhet
Samtidigt framhåller han att den svenska läkemedelsförsörjningen på det stora hela fungerar väl. De restanmälda läkemedlen utgör bara en liten andel av det totala antalet läkemedel i Sverige. Den 1 juli var 2,6 procent av läkemedlen restanmälda.
I de allra flesta fall går det också att lösa bristen på ett visst läkemedel genom att byta till ett annat preparat, välja en annan styrka eller göra andra förändringar av behandlingen.
– Men även om problemet oftast går att lösa så orsakar restsituationerna mycket besvär och arbete både för patienterna och för vården.
Johan Andersson är därför glad över de senaste årens ökade intresse för frågorna om tillgänglighet för läkemedel både i Sverige och på EU-nivå.
Hoppas på sanktionsavgifter
Läkemedelsverket arbetar med flera olika regeringsuppdrag på området. Och hos lagrådet ligger nu ett lagförslag om sjukvårdens försörjningsberedskap. Det innehåller bland mycket annat ett förslag om att Läkemedelsverket ska få ta ut sanktionsavgifter av läkemedelsföretag som inte anmäler annalkande restsituationer så fort de kan.
Detta är en möjlighet som Läkemedelsverket efterfrågat i flera år eftersom företagens sena anmälningar kan göra det svårare att lösa restsituationerna. Under det första halvåret i år skedde två tredjedelar av anmälningarna samma dag som restsituationen uppstod eller ännu senare. Företagen är skyldiga att anmäla restsituationer minst två månader i förväg och annars så snart det går.
– Vi hoppas att lagförslaget går igenom så att vi kan pröva om möjlighet till sanktionsavgifter kan förbättra läget. Sådana avgifter måste införas på ett genomtänkt sätt som till exempel inte leder till att företag i stället börjar anmäla för säkerhets skull så att informationen blir mindre tillförlitlig. Men om vi lyckas införa dem på ett bra sätt tror jag att avgifter kan ha en viss positiv inverkan.
