Svårt att hitta riskfallen

Ända sedan 1995 har forskarna tvistat om ifall risken för blodproppar är högre med tredje generationens p-piller än med andra p-piller. Debatten blev än mer aktuell när det blev känt att tre svenska tonårs flickor avlidit av blodproppar under våren.

26 aug 2001, kl 00:00
0

Annons

Under våren dog tre unga flickor, 14, 16 och 19 år gamla, efter att ha ätit p-piller. De två yngsta avled hastigt efter att ha ramlat ihop med andnings-och cirkulationsstillestånd. Den tredje skickades hem och avled nästa kväll. Alla hade blodproppar i lungorna.

16-åringen visade sig tillhöra flera riskgrupper – hon var rökare och mamman hade haft blodproppar – och borde aldrig ha fått p-piller. Fallet med 14-åringen utreddes av Socialstyrelsen som bedömde att ingen gjort något fel, eftersom flickan inte tillhörde någon av de kända riskgrupperna. Även det tredje fallet är anmält till Socialstyrelsen.

Det fick Läkemedelsverket att gå ut med en påminnelse om att p-piller inte ska skrivas ut till kvinnor som tillhör någon riskgrupp. TV4:s Kalla Fakta visade i ett program i våras att det förekommer att unga flickor får p-piller utskrivet utan att tillfrågas om riskfaktorer.

Men alla riskfall skulle ändå inte upptäckas: ungefär hälften av alla kvinnor som fått blodproppar tillhör ingen känd riskgrupp. Därför inleder Läkemedelsverket efter nyår en stor treårig studie där 1300 kvinnor från hela landet som fått blodpropp jämförs med lika många friska kvinnor.

– Vi vill ta reda på varför och vilka unga kvinnor som drabbas av blodpropp när de tar p-piller. Blodlevringssystemet överreagerar hos vissa kvinnor och vi vet inte varför. Det är helt oacceptabelt att unga friska kvinnor blir sjuka, säger Ingemar Persson, chef för biverkningsenheten på Läkemedelsverket och den som tagit initiativ till studien.

Han menar att det troligen både är yttre faktorer, som läkemedel, risksituationer och livshändelser och inre, genetiska egenskaper som samverkar. Kvinnorna kommer att gå igenom ett omfattande frågepaket om livsstil och hälsa. De kommer också att lämna blodprover ur vilka DNA ska framställas och egenskaper hos enskilda gener analyseras. Sådana analyser har blivit möjliga först nu, i och med genforskningens framsteg.

Idén om preventivmedel i form av hormoner föddes redan på 20-talet och på 50-talet gjordes de första experimenten på fattiga puertoricanska kvinnor.1961 blev p-pillret godkänt i USA och tre år senare kom det till Sverige.

Snart stod det klart att p-pillren inte enbart var en välsignelse utan kunde orsaka en lång rad biverkningar. Kritiken mot läkemedelsindustrin var periodvis mycket stark. Idag talar man hellre om riskkvinnor – och flyttar därmed över ansvaret för biverkningar från läkemedlet till kvinnan. Risker med graviditeter och aborter framhålls som större än risker med p-piller.

Stora värden står på spel. Ett läkemedel som kan ges till friska kvinnor under trettio år av deras liv, skapar stora möjligheter till förtjänster.1999 öppnades dessutom en ny marknad i Japan där p-piller tidigare var förbjudna.

De så kallade tredje generationens p-piller, som förutom östrogen innehåller ett nytt sorts gestagen eller gulkroppshormon, har länge varit omtvistade. Hösten 1995 kom fyra studier gjorda av bland annat forskare från WHO som hävdade att de nya p-pillren fördubblade risken för blodpropp. Det ledde till att engelska läkemedelsverket begränsade pillrens användning och det tyska verket toppade all utskrivning av preparaten till kvinnor under trettio år.

I januari 1997 kom en ny engelsk undersökning som hävdade motsatsen: risken är inte högre med de nya pillren. Misstaget sades vara att man i de tidigare undersökningarna inte räknat bort kvinnor med kända riskfaktorer. Men det finns forskare, bland dem professor Frits R Rosendaal vid Leidens universitetssjukhus i Holland som anser att de ursprungliga resultaten stämmer. Samma sak hävdar en annan holländsk forskargrupp som nyligen presenterade en metaanalys, en statistisk sammanställning, av femton vetenskapliga studier.

EMEA, EU:s organ för utvärdering av läkemedel, gör nu en egen granskning av tio–femton olika studier där man också bedömer studiernas kvalité. När den är klar i höst förväntas EMEA utfärda gemensamma rekommendationer för p-pillerförskrivning för alla femton EU-länderna. Det innebär att granskningen kan få stor betydelse för läkemedelsbolagen, ifall vissa sorters p-piller kommer att rekommenderas framför andra.