Det är tuffa tider för bioteknikbranschen. Många har tvingats skjuta upp projekt och bara inrikta sig på att försöka föra sina mest lovande läkemedelskandidater till marknaden, säger Crispin Kirkman hos den brittiska branschorganisationen BIA, BioIndustry Association.
Den brittiska bioteknikindustrin är störst och mognast i Europa. Landet har drygt 300 bioteknikföretag, majoriteten av dem med medicinsk inriktning. Storbritannien står därmed för cirka en fjärdedel av den europeiska biotekniksektorn. I Tyskland finns det visserligen ungefär lika många företag men de är mindre och mer nystartade vilket gör att de inte har kommit lika långt i sin produktutveckling.
– Tre fjärdedelar av de bioteknikläkemedel som prövas kliniskt i fas II och III i Europa kommer från brittiska företag, säger Crispin Kirkman.
Men kliniska studier är dyra att finansiera för de ofta relativt små bioteknikföretagen. Och med en krympande börs och allt otåligare finansiärer som vill se sina investeringar omsatta i lanserbara produkter tvingas företagen bli allt mer uppfinningsrika i sina försök att locka till sig kapital.
– Jag tror att vi kommer att se en hel del fusioner bioteknikföretag emellan under de närmaste åren. Men vi kommer också att se nya och intressanta allianser och licensavtal, säger Crispin Kirkman.
Brittiska marknadsanalytiker och investerare har länge argumenterat att bioteknikbranschen är alltför splittrad för att klara av att föra läkemedel till marknaden. Och börsnedgången har bara ökat deras oro.
Det är därför inte så märkligt att analytiker och investeringsbolag applåderade när den brittiska finanstidningen Financial Times för ett par månader sedan rapporterade att en handfull brittiska bioteknikföretag funderade på att slå sig ihop och bilda ett större bolag med cancer som specialitet.
Skrämt bort kapitalet
Inget av de fem företagen, Xenova, Antisoma, British Biotech, KS Biomedix och Oxford GlycoSciences, vill dock kännas vid att en sådan komplicerad fusion någonsin varit i åtanke. Enligt företagen bör fusionen ses som ett fantasifoster framfött av otåliga finansiärer som oroar sig för att deras investeringar ska frysa inne.
– Det är svårt nog att slå ihop två företag. En fusion mellan fem vore fullständigt omöjlig. Dessutom är det stora skillnader mellan företagen, menar Steven Powers, talesman för British Biotech.
Med undantag för Oxford GlycoSciences har företagen dock det gemensamt att de alla har cancerläkemedel som har nått kliniska prövningar i fas II eller III. Och samtliga medger att de gärna vill bli större, antingen genom ett samgående med något annat företag eller genom uppköp. De har också i likhet med andra bioteknikföretag sett sitt marknadsvärde stupa de senaste två åren. Då värderades de till sammanlagt närmare 40 miljarder kronor, idag står det bara lite drygt fyra miljarder på den gemensamma prislappen.
Det ekonomiska klimatet och en stor andel misslyckade utvecklingsprojekt har skrämt bort många riskkapitalister.
– Produkter är kung för investerare. Men att utveckla läkemedel är ett högriskprojekt, det vet alla. Endast ett av fem preparat som når klinisk prövning beräknas så småningom bli godkänt som läkemedel, säger Patrick Lee på investeringsbolaget Advent Ventures.
Och ju senare ett företag tvingas överge ett preparat desto mer investerat kapital går förlorat, vilket givetvis inte ses med blida ögon av investerarna.
British Biotech var exempelvis länge investerarnas älskling. Men när företagets ledande cancerpreparat marimastat för en tid sedan inte nådde de mål som satts för preparatet vid fas III-prövningen och man insåg att marimastat inte var värd att satsa på, blev det annat ljud i skällan. Några av British Biotechs aktieägare överväger nu att stämma företaget för att de anser sig ha vilseletts att tro att marimastat var en klar vinnare.
Bevisad effekt
British Biotech lever fortfarande på pengar insamlade under de goda tiderna på 1990-talet, men företaget har minskat kraftigt sedan storhetstiden för några år sedan då företaget hade cirka 400 anställda. När flera av företagets egna forskningsprojekt misslyckades såldes forskningsdelen ut och företaget har sedan dess koncentrerat sig på att licensera in lovande preparat för klinisk prövning. Idag har företaget cirka 90 anställda och endast fyra preparat i sin produktportfölj, två inom onkologi, men inget som nått längre än fas II.
Antisoma, som är den enda renodlade cancerspecialisten av bioteknikföretagen, sysslar också med utveckling snarare än forskning. Företaget licenserar in lovande läkemedelskandidater med bevisad effekt på minst in vivo-stadiet. Nio preparat är under utveckling, fyra av dem på olika kliniska prövningsstadier.
– Vår ledande produkt är pemtumomab, en radioaktivt laddad monoklonal antikropp, som just nu genomgår fas III-prövning för äggstockscancer och en fas II-studie för magcancer, berättar företagets informationschef Daniel Elger.
Först ut
Pemtumomab, som beviljats status som särläkemedel (orphan drug) av den europeiska läkemedelsmyndigheten Emea, kan nå marknaden tidigast 2005. I en nyemission säkrade företaget nyligen nästan 350 miljoner kronor, vilket beräknas räcka till slutet av 2003.
– Just nu får vi nöja oss med att ta ett år i taget, suckar Daniel Elger.
Företaget har bara 40 anställda och kontrakterar ut allt från kliniska studier till tillverkning. För pemtumomab har Antisoma ett tillverkningsavtal med den svenska antikroppsspecialisten BioInvent i Lund.
Även KS Biomedix har ett brett sortiment preparat för en rad olika cancertyper under utveckling. Fas III-prövning inleds inom kort av företagets hjärntumörpreparat TransMID, som i första hand utvecklats för behandling av höggradig gliom, en av de vanligaste och mest aggressiva typerna av hjärntumörer.
– TransMID utnyttjar transferrin för att leverera modifierat difteritoxin till tumörer. Alla studier hittills har gett mycket goda resultat och preparatet har nyligen beviljats status som särläkemedel av både amerikanska FDA och Emea, berättar företagets forskningschef Steven Powell.
Företaget, som har 76 anställda, tecknade häromveckan ett avtal värt 600 miljoner kronor med danska Nycomed som ges ensamrätt att sälja TransMID i Europa. Den japanska marknaden har licenserats till Sosie. Men den nordamerikanska marknaden behåller KS Biomedix själv försäljningsrätten på.
Tariquidar heter det cancerläkemedel mot icke småcellig lungcancer som Xenova i första hand ställer sitt hopp till. Preparatet, som för närvarande prövas i fas III, är en P-glykoproteinantagonist som ska motverka multidrogresistens, MDR. Mellan 30 och 80 procent av alla fasta tumörer utvecklar resistens mot cytostatika enligt Xenova.
– Vi tror att vi kommer att bli först ut med denna den andra generationen av P-glykoproteinhämmare. Vi räknar med att tariquidar ska finnas på marknaden i slutet av 2005 eller i början av 2006, säger Xenovas taleskvinna Hilary Reid Evans.
FDA meddelade i början av oktober att tariquidar ska bedömas enligt “fast track”-modellen. Den har tagits fram för att snabba på godkännandeprocessen för nya läkemedel mot allvarliga sjukdomar.
Säkrad finansiering
Fas III-prövningen av tariquidar finansieras av företagets nordamerikanska partner QLT, som också kommer att marknadsföra preparatet på den amerikanska marknaden. En nyemission, som företaget hoppas ska inbringa minst garanterade 150 miljoner kronor, ska säkra finansieringen av en rad andra cancerprojekt under åtminstone det kommande året. Xenova, som har 145 anställda, håller bland annat på att utveckla flera anticancervaccin.
– Men vi lär behöva värva mer kapital innan vi når lönsamhet, säger Hilary Reid Evans.