Många av landets kommuner och landsting satsar idag i olika omfattning på genomgångar av äldres läkemedelsanvändning på vårdavdelningar och i särskilda boenden.
Den förra regeringens riktade resursförstärkning av vården av de sjukaste äldre, de så kallade Ylvapengarna, väntas driva på utvecklingen och den nya regeringen har avsatt ytterligare medel för ändamålet i höstens budgetproposition.
Fler utvärderingar krävs
Sten Landahl, docent i geriatrik vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, leder den utredningsgrupp som på SBU:s uppdrag kartlägger läkemedelsrelaterade problem hos äldre. Han menar att verksamhetens positiva effekter är bristfälligt utvärderade, och i den mån de är det, blygsamma.
– Det finns många rapporter från sjukhem och särskilda boenden som visar på positiva effekter efter en första genomgång. Men det vetenskapliga stödet för någon mer långsiktig effekt är mycket begränsat. Här behövs fler utvärderingar. Vi har inte heller något stöd för att de arbetssätt som exempelvis Apoteket tillämpar är de bästa, säger Sten Landahl.
I Västra Götalandsregionen har man nu ansökt om ?Ylvapengar? för att göra en studie där effekten av IT-baserad läkemedelsöversyn ska jämföras med mer konventionella läkemedelsgenomgångar.
Christer von Bahr, överläkare vid Södersjukhuset och medlem i SBU:s utredningsgrupp, instämmer i att det finns förvånansvärt litet data som pekar på positiva effekter av läkemedelsgenomgångar. Han menar dock att det snarare kan ha att göra med svårigheter att mäta effekterna än faktisk frånvaro av effekt.
– Optimalt borde man mäta förändringar i parametrar som dödlighet, sjuklighet och livskvalitet. Men små förändringar i livskvalitet är exempelvis mycket svåra att mäta hos äldre, säger Christer von Bahr.
– Jag är i högsta grad ?troende? vad gäller genomgångar, men eftersom de vetenskapliga bevisen är svaga är det svårt att argumentera för stora resurser.
Grundtänkande måste ändras
Sune Petersson, apotekare på sjukhusapoteket på Mälarsjukhuset i Eskilstuna med erfarenhet från det så kallade ABLA-projektet, betonar vikten av kontinuerliga insatser över tid.
– Man kan få tydliga resultat av genomgångar på kort sikt. Men vill man få mer bestående effekter krävs ett kontinuerligt tänkande där man hela tiden utvärderar, omvärderar och ifrågasätter. Annars är det oerhört lätt att läkemedlen kommer tillbaka igen.
– Det finns många psykologiska effekter som gemensamt skapar ett tryck mot insättning av läkemedel, vilket leder till en överanvändning. Därför måste hela grundtänkandet ändras. Just detta måste vara syftet med läkemedelsgenomgångar snarare än enskilda punktinsatser, säger Sune Petersson.