I en studie om diabetes typ 1 har forskare från Linköpings universitet undersökt om immunterapi mot sjukdomen kan göra så att kroppens egen produktion av insulin kan bevaras. Studien, som har publicerats i tidskriften Diabetes care, visade goda resultat för en undergrupp av patienterna som hade en viss typ av HLA-gen. I testgruppen som helhet sågs dock ingen skillnad i jämförelse med placebo. Studien har finansierats av läkemedelsbolaget Diamyd medical.
Påverka immunförsvaret
Vid diabetes typ 1 är det kroppens eget immunförsvar som attackerar de celler som producerar insulin, vilket leder till att kroppen inte kan reglera blodsockernivåerna. Mycket forskning kretsar därför kring att se om det går att påverka immunförsvaret så att dessa attacker bromsas, eller till och med stoppas helt.
Johnny Ludvigsson, senior professor vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper vid Linköpings universitet, är den som har lett den nu aktuella studien. Han har under många år studerat möjligheterna att vaccinera personer som nyligen har fått diagnosen diabetes 1 med proteinet GAD (glutamic acid decarboxylase). Läkemedelsvärlden har tidigare rapporterat om pilotstudien om detta.
Förhoppningen som forskarna har med att injicera patienter med GAD-proteinet är att immunförsvaret ska bli mer tolerant mot kroppens eget GAD, och därmed sluta skada de insulinproducerande cellerna. På så sätt ska kroppen kunna fortsätta att bilda en del insulin själv.
– Det har visats i stora studier att även väldigt liten egen insulinproduktion tycks betyda mycket för patienternas hälsa. Personer med diabetes som har en viss insulinproduktion får inte lika lätt för lågt blodsocker, eller hypoglykemi. Risken är också mindre att utveckla det livshotande tillståndet ketoacidos, som kan uppstå vid insulinbrist, säger Johnny Ludvigsson i ett pressmeddelande.
Patienter som nyligen fått diabetes typ 1
I den randomiserade dubbelblinda fas II-studien ingick totalt över 100 personer mellan 12 och 24 år som hade haft diabetes typ 1 i högst ett halvår. Deltagarna fördelades slumpmässigt i två grupper där den ena fick tre injektioner av läkemedelskandidaten GAD-alum med en månads mellanrum samt även D-vitamin i tablettform. Den andra gruppen fick placebo. Den egna insulinproduktionen hos deltagarna mättes vid studiens start samt efter 15 månader.
Resultatet blev att det inte gick att se någon skillnad på bevarad insulinproduktion mellan behandling och placebo när det gällde patientgruppen i stort. Dock kunde forskarna se en god effekt av GAD-alum hos en undergrupp med 29 av patienterna som hade en viss typ av HLA-gen (HLA-DR3-DQ2). De jämfördes med kontrollpatienter med samma genvariant som inte fick behandlingen.
– Patienterna i den undergrupp som har HLA-typ DR3-DQ2 förlorar inte insulinproduktionen lika snabbt. Vi ser däremot ingen nämnvärd effekt hos de patienter som inte har denna HLA-typ, säger Johnny Ludvigsson.
HLA är en molekyl som finns på cellytan hos alla celler med cellkärna. Den påverkar förekomsten av vissa autoimmuna och andra immunologiska sjukdomar.
Nu vill forskarna gå vidare med resultatet.
– Behandling med GAD-alum verkar vara ett lovande, enkelt och säkert sätt att bevara insulinsekretion hos knappt halva gruppen av patienter med typ-1 diabetes, det vill säga de som har rätt HLA-typ. Därför ser vi fram emot att göra större studier och vi hoppas att det ska kunna leda till ett läkemedel som kan ändra förloppet av typ 1-diabetes.
