Svenska konsumenter vill hellre ha miljövänligare läkemedel än mer miljöskadliga så länge det handlar om behandling av lindrigare sjukdomar. Ju allvarligare sjukdom, desto lättare väger dock miljöhänsyn gentemot behandlingens effekt. Handlar det bara om vanlig förkylning går miljön före. Men vid svårare sjukdom väljer fler det mest effektiva läkemedlet även om det är skadligare för miljön.
Det visar en ny studie som svenska och tyska forskare har gjort bland ett representativt urval på 1 583 personer i Sverige. Studien är publicerad i Environmental advances.
Hur högt prioriteras miljövänligare läkemedel?
Människor i Sverige prioriterar generellt sätt miljöskydd högt, jämfört med invånare i många andra länder, skriver forskarna. På det medicinska området märks detta bland annat genom en hög vilja att lämna tillbaka oanvända mediciner till apoteket för destruktion. Tre av fyra personer gör detta.
Men hur långt sträcker sig svenska läkemedelsanvändares vilja att prioritera miljön? Var går gränsen där andra prioriteringar blir viktigare i valet av läkemedel? Den frågan ville forskare vid Göteborgs universitet i samarbete med tyska kollegor belysa i den nya studien.
De gjorde en webbaserad frågestudie där de presenterade olika scenarion för deltagarna. De fick välja mellan påhittade läkemedel med vissa definierade egenskaper vid tre olika sjukdomstillstånd. De tre sjukdomarna var dels vanlig förkylning och dels de allvarligare tillstånden ledgångsreumatism och stroke.
Miljö ställdes mot behandlingseffekt
Frågeformuläret innehöll totalt 27 scenarion där deltagarna fick välja en av två fiktiva mediciner mot något av de tre tillstånden. För att få en uppfattning om hur viktig miljöfaktorn var för studiedeltagaren satte forskarna denna i motsatsställning till behandlingseffekten. I deras scenarion var därför det miljövänligare läkemedlet mindre effektivt (vilket ju inte behöver vara fallet i verkligheten).
Man fick till exempel tänka sig att man var förkyld och skulle välja behandling. Valet kunde stå mellan ett supereffektivt läkemedel som befriade 90 procent av användarna från förkylningssymtom på ett dygn och ett som bara gjorde hälften av användarna symtomfria. Det supereffektiva läkemedlet minskade populationerna av fiskyngel med 40 procent medan det mindre effektiva inte påverkade fiskyngel alls.
På liknande sätt fick man prioritera mellan miljövänlighet och behandlingseffekt vid reumatoid artrit och stroke. Minskad smärta vid reumatoid artrit ställdes mot att bevara populationerna av röding. Att förhindra stroke ställdes mot reproduktionstakten för regnbågslax.
Många valde miljövänligt
Forskarna bearbetade svaren med statistiska metoder. Analysen visade en tydlig koppling mellan hur starkt deltagarna prioriterade miljövänligare läkemedel och hur allvarlig sjukdom det handlade om.
När det gällde förkylningsmediciner valde över två tredjedelar (68 procent) den som var mest miljövänlig och samtidigt minst effektiv. Beträffande stroke var det fortfarande nästan fyra av tio (36 procent) som prioriterade miljöhänsyn. Och i strokefallen var det 23 procent som satte miljövänligheten framför effektiviteten.
Denna koppling mellan miljöhänsyn och sjukdomens allvarlighetsgrad har setts även i tidigare forskning. Men forskarna framhåller att deras studie visar att det ändå kan finnas en vilja att ta med miljöfaktorn i övervägandena även när det gäller allvarligare tillstånd.
Varningsmärkning uppskattat förslag
Deltagarna i studien fick även svara på hur de ställde sig till olika samhällsåtgärder för att främja miljövänligare läkemedel.
Den åtgärd som fick starkast stöd var att varningsmärka miljöskadliga receptfria läkemedel, något som i dag inte är tillåtet enligt EU:s läkemedelslagstiftning. En sådan märkning tyckte en stor majoritet av deltagarna vore en utmärkt idé.
Även förslag om en särskild straffavgift för tillverkare av miljöfarliga läkemedel fick gott stöd. Minst stöd fick tvingande krav på att förskrivare ska ta miljöhänsyn när de skriver recept.
Kvinnor och personer som var 60 år eller äldre var mer positiva till de olika åtgärdsförslagen, liksom personer som inte hade barn.