Långvarig exponering för luftföroreningar kan öka risken för en covid-19-infektion. Detta enligt en studie som gjorts av forskare i Italien. Sambandet var som starkast för partiklar, men kunde också ses vid gaser som ozon och kväveoxid. Studien har publicerats i Occupational & environmental medicine.
Tidigare forskning om luftföroreningar
Även tidigare forskning har studerat om luftföroreningar kan vara en riskfaktor för en covid-19-infektion. Den nu aktuella studien, som har gjorts staden Varese i den hårt coronadrabbade regionen Lombardiet, har dock data som täcker en längre tidsperiod än tidigare studier. Forskarna har tittat på långvarig exponering för luftburna föroreningar och mönster av covid-19-infektioner från början av pandemin fram till mars 2021 hos invånarna i Varese.
Mätningar om luftföroreningar i staden fanns från 2018. Forskarna tittade därför på alla personer över 18 år som bodde i staden i slutet av 2017 och såg vilka som kunde kopplas till en hemadress. De uteslöt personer som dött utanför staden fram till 31 december 2019, personer som bodde på äldreboende utanför staden eller personer som av någon annan anledning inte kunde kopplas till en hemadress.
Informationen om mängden luftföroreningar i de olika områdena där deltagarna bodde kopplades till patientdata från register om covid-19-infektioner. Bland de 62 848 personerna som ingick i studien inträffade 4 408 fall av covid-19.
Forskarna kunde se att personer som bodde i områden där det var höga halter av partikelföroreningar löpte en högre risk att insjukna i covid-19. Båda de partikeltyper som mättes var signifikant kopplade till en ökad covid-19-förekomst, och forskarna såg även att det fanns ett starkt samband för gaser som till exempel ozon och kväveoxid.
De observerade sambanden var större bland äldre åldersgrupper, vilket enligt forskarna tyder på en starkare effekt av föroreningar på covid-19-infektionsfrekvensen bland 55-64 och 65-74-åringar.
Kan inte fastställa orsak
Studien är en observationsstudie och kan därför inte fastställa orsak. Forskarna har inte heller kunnat redogöra för rörlighet, social interaktion, luftfuktighet, temperatur och vissa underliggande tillstånd som till exempel psykisk ohälsa och njursjukdomar.
Långvarig exponering av luftföroreningar ökar risken för luftvägs- och hjärt- och kärlsjukdomar genom ihållande inflammation och nedsatt immunitet, och forskarna menar att samma sak kan gälla vid covid-19. Det påpekar att det behövs mer forskning för att bekräfta orsak och verkan, men anser att resultaten ändå bör förstärka ansträngningarna för att minska luftföroreningarna.
