I en ny svensk studie som gjorts av forskare vid Karolinska institutet kartlades effekten av olika strategier för hpv-vaccinering samt vaccinationstäckningen i olika grupper av flickor. I studien ingick närmare 700 000 flickor födda mellan år 1990 och 2003. Studien har publicerats online i Preventive medicine.
Den cancerförebyggande vaccineringen av flickor mot humant papillomvirus, hpv, inleddes i vårt land 2007. Då erbjöds flickor i åldrarna 13-17 år att inom högkostnadsskyddet vaccinera sig inom hälso- och sjukvården. Detta innebar att familjen fick betala omkring hälften av kostnaden själv.
År 2012 startades kostnadsfri hpv-vaccinering av flickor i åldrarna 10-12 år inom skolhälsovården. Samtidigt fick äldre flickor upp till 17 år möjlighet att vaccinera sig kostnadsfritt utanför skolhälsovården, något som kallas catch-up-vaccinering.
Forskarna konstaterar att den mest effektiva strategin var hpv-vaccinering i skolan. När den infördes steg vaccinationstäckningen till i genomsnitt 79 procent.
Men trots ökningen har hpv-vaccination ännu inte lika hög täckning som andra vacciner inom barnvaccinationsprogrammet. Fortfarande är det två av tio flickor som inte vaccineras mot hpv och därmed inte får det skydd mot framför allt livmoderhalscancer som vaccinet ger.
– Det handlar om ett bra vaccin som skyddar mot en allvarlig sjukdom så vi måste fortsätta att försöka öka vaccinationstäckningen, säger Tiia Lepp, epidemiolog på Folkhälsomyndigheten.
Den nya studien visar att vaccinationstäckningen i genomsnitt var högre bland flickor vars föräldrar hade hög eller medelhög utbildningsnivå respektive inkomst, men det skilde bara ett par procentenheter mellan grupperna.
Studien visar också att flickor med Sverigefödda föräldrar vaccinerades något mer än flickor med utlandsfödda föräldrar, men i studien var skillnaden bara tre procentenheter.
Betydligt större och tydligare skillnader syntes när forskarna tog hänsyn till vilka delar av världen föräldrarna kom från. Andelen flickor som fick minst en dos hpv-vaccin varierade från cirka 60 till omkring 85 procent, beroende på föräldrarnas födelseland.
Flickor med en mamma från Sydostasien hade exempelvis den högsta vaccinationsgraden (84,9 procent) och flickor med en svenskfödd mamma den näst högsta (81,3 procent) i den kostnadsfria, skolbaserade vaccineringen. Den lägsta vaccinationsgraden (59,7 procent) sågs bland flickor med en mamma från södra Afrika respektive från västra Europa (63,9 procent). Likartade mönster syntes när forskarna utgick från faderns födelseland.
– Att föräldrarnas födelseland påverkar vaccinationstäckningen kan bero på synen på hpv-vaccinering i de länder de kommer ifrån, säger Tiia Lepp.
Folkhälsomyndigheten arbetar för närvarande med en liknande studie där ytterligare registerdata tas med, i syfte att ge underlag för insatser för att höja vaccinationstäckningen. Även i den studien undersöks vilken roll föräldrarnas ursprung spelar.
– Vi måste fortsätta att sprida kunskapen om det effektiva skydd som hpv-vaccinet ger mot hpv-orsakad cancer och nå fram till dem som inte vaccinerar sig, säger Tiia Lepp.
– Genom vaccinationsprogrammet i skolan har vi goda möjligheter till det. Elevhälsan gör redan ett mycket bra jobb med att anpassa informationen utifrån föräldrarnas skäl att vara tveksamma till vaccineringen. Vår uppgift på Folkhälsomyndigheten är att stötta det lokala arbetet så bra som möjligt. Vi försöker utveckla vårt stöd på olika sätt och håller bland annat på att revidera de material som vi erbjuder.
