Proppbildning vid covid-19 är en vanlig komplikation av infektionen. Det gäller inte minst blodproppar som bildas i lungorna och andra inre organ. Ökade insatser för att förebygga blodproppar och lösa upp dem som hunnit bildas, är också en av de viktigaste förbättringarna av vården av coronapatienter som skett hittills under pandemin.
Patienter med covid-19 som läggs in på sjukhus får i dag rutinmässigt proppförebyggande behandling med lågmolekylärt heparin. Läkarna har också höjt doserna i takt med ökad klinisk erfarenhet av den nya sjukdomen.
– Men trots detta drabbas en del patienter av proppbildning vid covid-19 och vi ville undersöka bakgrunden till det, säger Oskar Eriksson, läkare vid Akademiska sjukhuset och forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet.
Kartlade proppbildning vid covid-19
Oskar Eriksson publicerade tillsammans med forskarkollegor nyligen en studie i tidskriften Thrombosis and haemostasis. I studien hittade forskarna en mekanism som de tror kan ligga bakom den ökade proppbildningen vid covid-19. Om upptäckten kan bekräftas i fortsatt forskning kan detta ge uppslag till såväl förbättrad diagnostik som måltavlor för nya läkemedel.
Tidigare forskning tyder på att det så kallade komplementsystemet, en del av immunsystemet, kan vara inblandat i onormal koagulation och andra sjukdomsprocesser vid covid-19. Misstankar har framför allt riktats mot proteinet mannosbindande lektin, MBL. Detta protein både binder till coronavirus och kan aktivera komplementsystemet.
Uppsalaforskarna gjorde en observationsstudie av 65 coronapatienter inom intensivvården på Akademiska sjukhuset. Forskarna mätte patienternas nivåer och aktivitet av MBL. De såg ett signifikant samband mellan MBL-nivå och risk för blodproppar hos patienterna.
Det var 14 procent av patienterna som trots propprofylax drabbades av blodproppar under vårdtiden. Samtliga som fick proppar hade förhöjd aktivitet och nivå av MBL.
Studien tyder på att komplementsystemet inte bara är en del av immunförsvaret utan också kan fungera som en förstärkning av blodets koaguleringsförmåga. Forskarna tror att när MBL drar i gång komplementsystemet, bidrar det till den kraftiga aktiveringen av blodkoagulering som ses hos många covid-19-patienter.
Fortsatta studier
Nu planerar Uppsalaforskarna att gå vidare med detta forskningsspår för att se om det går att bekräfta och förklara sambandet mellan MBL och proppbildning vid covid-19.
– Det behövs mer forskning för att verkligen kunna se om det finns ett orsakssamband. Vi planerar bland annat mekanistiska studier. Sambandet behöver även bekräftas i fler, oberoende studier. Det vore även intressant att studera MBL hos covid-19-patienter med mildare symtom, säger Oskar Eriksson.
Han hoppas att den aktuella forskningen så småningom ska kunna komma till konkret nytt i vård och behandling av coronapatienter.
– Man skulle kunna screena patienter i förebyggande syfte vid inläggning och behandla dem med förhöjd MBL-nivå mer aggressivt med proppförebyggande läkemedel. MBL skulle även kunna vara en möjlig måltavla för nya läkemedel mot blodproppar.
