Studie förklarar varför motion är bra för hjärtat

Fibrinogen och C-reaktivt protein är enligt en stor amerikansk studie
de faktorer som påverkas mest av motionens gynnsamma inverkan på
hjärthälsan. Effekten på blodkärlens funktion och inflammation i
artärerna har i studien större betydelse än blodtryck och kroppsvikt.

25 okt 2007, kl 09:27
0

Annons

Det är väl dokumenterat att fysisk aktivitet är bra för hälsan och kan minska risken för hjärtkärlsjukdom, men mekanismerna bakom den gynnsamma effekten är mindre kända. I tidskriften Circulation publicerades nyligen den första studien som försökt ta reda på det. I studien undersökte forskarna hur traditionella och nya riskfaktorer påverkades av olika intensiv motion.

Till de traditionella riskfaktorerna för hjärtsjukdom räknas rökning, diabetes, högt blodtryck och höga kolesterolvärden. Alternativa riskfaktorer för hjärtsjukdom har på senare år utkristalliserats genom klinisk, biokemisk och genetisk forskning som syftar till att öka förståelsen för olika sjukdomsmekanismer samt ge bättre möjligheter att förutse och diagnosticera sjukdomar och identifiera nya mål för behandling. Hit räknas bland annat fibrinogen och C-reaktivt protein som har betydelse för blodkärlens funktion och inflammation i artärerna.

I den aktuella studien ingick mer än 27 000 kvinnor från Women´s Health Study. Forskarna undersökte effekten av olika intensiv motion på de uppsatta riskfaktorerna. Kvinnorna följdes i 11 år och antalet fall av hjärtinfarkt och stroke registrerades.
Kvinnorna, som var i åldern 45 till 90 år med en genomsnittlig ålder på 55 år, fick själva rapportera uppgifter om fysisk aktivitet, vikt, längd, blodtryck och förekomst av diabetes. Forskarna kom fram till att regelbunden fysisk aktivitet har stor betydelse när det gäller att förhindra hjärtinfarkt och stroke. Dessutom såg man att fibrinogen och C-reaktivt protein minskade risken för hjärtsjukdom mest med 33 procent. Blodtrycket var näst viktigt och sänkte risken med 27 procent följt av lipider, BMI och förhöjda glukosvärden.

Studien visade också att mer intensiv motion gav större riskminskning men att långtidsfördelarna börjar vid relativt låg nivå, cirka två timmars fysisk aktivitet per vecka.
Kvinnorna i studien delades in i tre grupper baserat på deras motionsvanor. För att höra till intensivgruppen krävdes motsvarande mer än fem timmars rask promenad per vecka.
Nästa grupp motionerade omkring två till fem timmar per vecka och den tredje gruppen en till två timmar. Risken för att drabbas av kardiovaskulär sjukdom minskade i de tre grupperna med 41 procent, 32 procent och 27 procent respektive.

En svensk studie vid Karolinska Institutet som publicerades i Archives of Internal Medicine den 22 oktober i år betonar också vikten av motion. I studien analyserades hur olika faktorer påverkade 22 000 svenska kvinnors hjärthälsa. Där kom man fram till att daglig konsumtion av grönsaker och frukt tillsammans med en kost bestående av fullkornsprodukter, fisk, bönor och små mängder alkohol kan halvera risken att drabbas av hjärtkärlsjukdom. När forskarna dessutom analyserade effekten av att lägga till andra hälsofaktorer som regelbunden motion, normal kroppsvikt och rökfrihet hade kvinnorna hela 92 procent minskad risk att drabbas av hjärtinfarkt. Med regelbunden motion räknades här minst 40 minuters daglig pormenad eller cykling samt en timmes mer ansträngande motion. I studien var det bara en av tjugo kvinnor som uppfyllde samtliga krav.
– Om alla kvinnor levde som den hälsosamma gruppen skulle tre av fyra hjärtinfarkter kunna förebyggas, säger Agneta Åkesson, en av forskarna bakom studien.

Att forskarna valde 40 minuters daglig motion var att för man ville studera effekten av vardagsmotion. Det kan innefatta att man går eller cyklar till jobbet, arbetar i trädgården eller går ut med hunden.
Agneta Åkesson påpekar att det kan vara svårt att jämföra svenska och amerikanska uppgifter om hur mycket man motionerar. I USA promenerar man sällan till och från jobbet utan gör det oftast i rent motionssyfte.