Studie bekräftar ssri-preparats verkningseffekt

Det är forskare vid Sahlgrenska akademin i Göteborg som har analyserat kliniska studier av de två depressionsläkemedlen paroxetin och citalopram. En teori om att det bara skulle vara psykologiska effekter som ligger bakom ssri-läkemedlens verkan, det vill säga att effekten på nedstämdhet skulle vara en placeboeffekt som kommer av att patienterna märkt av biverkningar, har publicerats och fått uppmärksamhet i media.

För att ta reda på hur det ligger till har forskarna gått igenom alla företagssponsrade placebo-kontrollerade studier av paroxetin och citalopram som registrerats hos den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA, och som använt sig av depresssionsskalan Hamilton Depression Rating Scala (HDRS) och som haft en symtombedömning i den sjätte veckan av studien. Anledningen till att det blev paroxetin och citalopram var att just dessa läkemedels studier uppfyllde kriterierna och fanns tillgängliga elektroniskt. Studien, som forskarna kallar en mega-analys, publiceras i tidskriften Molecular Psychiatry.

För att undersöka förhållandet mellan biverkningar och effekt på depression har forskarna analyserat artiklarna på patientnivå. Resultatet visar att de patienter som inte rapporterade några tidiga biverkningar, ändå hade minskade depressionssymtom jämfört med studiedeltagare som fått placebo. Bland de som rapporterade tidiga biverkningar, kunde inget samband ses med deltagarnas effekt av läkemedlet. Resultatet stod sig även då alla patienter med biverkningar (även de som fått placebo) exkluderades. Forskarna studerade också om graden av biverkningar hade en relation till effekten på depression, och fann inget samband där heller.

Forskarna konstaterar två begränsningar med sin studie. Den första är att endast två läkemedel var föremål för analysen. Resultatet borde ändå vara tillräckligt för att bevisa att teorin om placeboeffekt som enda effekt för antidepressiva läkemedel är felaktig, skriver artikelförfattarna. Den andra svagheten är att milda biverkningar hos studiedeltagare kanske inte rapporterats, men ändå skulle kunna haft effekt på deltagarnas resultat. Men eftersom få studiedeltagare har rapporterat noll biverkningar, är det lite som talar för en underrapportering av biverkningar, anser forskarna.

Författarna tar i artikelns inledning upp bakgrunden till studien. Ett ifrågasättande av att ssri-läkemedlen påverkar hjärnans neurotransmittorer och hävdande att effekten istället bara skulle bero på psykologiska effekter som skulle komma av patienternas noterande av biverkningar har fått stor uppmärksamhet i medier, konstaterar forskarna. Om hypotesen skulle stämma, måste den omfattande användningen av dessa läkemedel ses över, skriver de. Men om den är felaktig, vilket alltså studiens resultat visar, är det viktigt att klargöra detta så att inte läkare på lösa grunder tvekar att ordinera bevisat effektiva läkemedel.

– Depression är en potentiellt mycket allvarlig sjukdom där man med de här medicinerna ofta kan åstadkomma en markant symptomlindring. Att de i media felaktigt ofta beskrivs som ineffektiva är olyckligt eftersom det kan få patienter att avstå från en effektiv och kanske livräddande behandling, säger Elias Eriksson, professor i farmakologi vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi, och en av huvudförfattare till studien, i en kommentar på Sahlgrenska akademins hemsida.