Även om den mänskliga hjärnan utvecklas ända upp i 30-årsåldern så är perioden innan födseln och upp till treårsåldern en av de mest känsliga. Från den tredje trimestern i graviditeten fram till de första åren i barnets liv pågår en intensiv sammankoppling mellan hjärnans neuron.
Om barn under den här tiden, exponeras för ämnen som läkemedel eller miljögifter kan det leda till negativa konsekvenser längre fram. Henrik Alm, forskare inom embryotoxikologi och läkemedelssäkerhet vid Uppsala universitet, tittar närmare på just detta.
– Under den här perioden finns en ökad känslighet för till exempel anestesiläkemedel som ketamin och andra NMDA-antagonister. Dessa används på mycket små barn till exempel när det krävs en operation, säger han.
Han berättar att man i djurstudier sett att om hjärnan exponeras för anestesiläkemedel under den känsliga nyföddhetsperioden kan det leda till beteendestörningar senare i livet som hyperaktivitet och minnesrubbningar. Ytterligare studier på djur och på celler in vitro, har kopplat detta till påverkan på neuronernas förmåga att bilda utskott och synapser. Även om den kausala kopplingen fortfarande är oklar så är kunskapen en bas för att göra fler studier menar Henrik Alm.
– Hur de effekter som uppstår i hjärnan senare relaterar till den tidiga exponeringen är av särskilt stort intresse, säger han.
Tidigare i vår var Henrik Alm en av de som fick stipendiet IFs stiftelse för farmacevtisk forskning, som delas ut årligen av Apotekarsocieteten. Med hjälp av pengarna ska han åka till Düsseldorf för att ägna sig åt att utveckla in-vitrometoder för att studera neurotoxikologiska effekter.
– Jag ska arbeta med professor Ellen Fritsche som utvecklar sådana tekniker för toxikologiska studier.
Genom att odla nervceller, både humana och från mus och råtta, som så kallade neurosfärer, kan vi göra komparativa studier över artgränserna och se hur nervceller som exponeras för läkemedelssubstanser och miljögifter påverkas.
– Med läkemedel har vi faktisk hyfsat bra koll på hur de påverkar, var de binder och vilka individer som exponeras. Med miljögifter är det både svårt att veta vem som exponeras och vad de biologiska effekterna på sikt är, säger Henrik Alm