Nätverket Strama, Samverkan mot antibiotikaresistens, har för första gången gett ut en behandlingsrekommendation om scharlakansfeber (scarlatina). Rekommendationen finns både på Stramas webbplats och i Strama-appen.
– Vi har inte haft någon rekommendation om scharlakansfeber tidigare eftersom sjukdomen varit så ovanlig. Men nu kommer mycket frågor om den, bland annat från primärvården och vi såg ett behov av att sammanställa den information som finns, säger Anna-Lena Fastén, allmänläkare på Strama Stockholm och en av författarna till det nya dokumentet.
Scharlakansfeber ökar
Scharlakansfeber är inte en anmälningspliktig sjukdom så det finns ingen officiell statistik om antalet fall. Men lokala medier runt om i landet rapporterar om att den tidigare nästan försvunna barnsjukdomen ökar. Och Folkhälsomyndigheten, liksom Strama, får liknande signaler från vården.
– Om man lägger örat mot marken så tycks scharlakansfeber ha ökat på senare tid, säger Anna-Lena Fastén.
Det finns olika teorier om vad ökningen beror på. Många menar att smittskyddsåtgärderna under pandemin har bidragit bland annat genom att temporärt ha minskat infektionsspridningen. Barn har då träffat på färre bakterier och virus än normalt och inte kunnat bygga upp lika god immunitet.
Mycket smittsam barnsjukdom
En annan möjlig förklaring som diskuteras är förändringar hos de bakterier, grupp A-streptokocker, som orsakar bland annat scharlakansfeber. Dessutom skulle det kunna vara så att den mediala uppmärksamheten kring grupp A-streptokocker i Europa leder till att fler söker vård och att fler fall därmed upptäcks.
Innan antibiotikan kom var scharlakansfeber en fruktad barnsjukdom som kunde vara livsfarlig. I dag behandlas sjukdomen vanligtvis med antibiotika och de flesta blir helt återställda inom en vecka. Obehandlad är scharlakansfeber mycket smittsam, men behandlingen minskar även smittsamheten.
Det är ovanligt med allvarliga komplikationer, men i enstaka fall kan man drabbas av halsböld. Andra komplikationer är njurinflammation och reumatisk feber, men dessa är extremt sällsynta i Sverige.
Ovanlig hos vuxna
Scharlakansfeber förekommer sällan hos äldre tonåringar och vuxna även om de kan få andra typer av streptokockinfektioner.
Inkubationstiden för scharlakansfeber är 2-4 dagar. Till de vanligaste symtomen hör feber, halsont, huvudvärk, magsmärtor, illamående och svullna halsmandlar med vitgula varproppar på ytan. Ett annat symtom är det som brukar kallas smultrontunga, tungan blir glänsande röd, med små svullna upphöjningar.
Efter någon dag kommer också de typiska, småknottriga hudutslagen som kan sprida sig över större delen av kroppen. De orsakas av ett gift (exotoxin) som bakterien utsöndrar. Efter några dagar börjar hudutslagen att fjälla.
Bakterier med många ansikten
Grupp A-streptokocker är bakterier som kan vara allt ifrån helt ofarliga till livsfarliga. Det är vanligt med friska bärare, särskilt bland barn. Många har periodvis grupp A-streptokocker i svalget utan att märka det.
Ibland kan bakterien dock orsaka scharlakansfeber, halsfluss eller svinkoppor. Och den kan också ge ett allvarligt sjukdomstillstånd som kallas invasiv streptokockinfektion och innebär att bakterier finns i blodet. Personen insjuknar då ofta akut med hög feber och påverkat allmäntillstånd.
Även invasiva streptokockinfektioner rapporteras liksom scharlakansfeber ha ökat bland barn på senare tid i Europa. I flera länder har också dödsfallen på grund av invasiva streptokocker ökat bland barn.
“Viktigt vara uppmärksam”
Anna-Lena Fastén framhåller dock att man inte ska blanda ihop scharlakansfeber och invasiv streptokockinfektion. Risken att halsfluss eller scharlakansfeber ska övergå till invasiv infektion är mycket låg.
– De som blir svårt sjuka av grupp A-streptokocker blir det vanligen direkt, så man behöver inte vara rädd att varenda streptokockinfektion är livsfarlig, säger hon.
– Samtidigt är det bra att vården är uppmärksam på detta så att man direkt uppmärksammar patienter som verkligen är allvarligt sjuka.
