– Det innebär stora fördelar för patienter men också för försökspersoner i forskningsprojekt, säger David Fällmar, röntgenläkare som idag disputerar på en avhandling om avancerad hjärnavbildning vid misstänkt demenssjukdom, i ett pressmeddelande.
Om man i framtiden kommer att ha en läkemedelsbehandling för tidig demens kommer behovet av en tidig diagnos att bli ännu viktigare än i dag. För att diagnostisera krävs avancerad kameraundersökning av hjärnan. Men att utsätta stora delar av en frisk befolkning för röntgenundersökningar som innebär farlig strålning, är problematiskt.
Vid Akademiska sjukhuset i Uppsala håller man nu på att utveckla en ny typ av PET-undersökning som ska innebära mindre mängd strålning. Studien presenteras i David Fällmars avhandling.
– En konsekvens av resultaten är att vi på PET-centrum, Akademiska sjukhuset, kommer att kunna minska stråldosen till hälften och ibland ännu lägre vid framtida FDG-PET-undersökningar, säger David Fällmar.
PET är en förkortning av positronemissionstomografi. FDG står för fludeoxyglucose, en variant av glukos som är det spårämne som används vid Akademiska sjukhuset. Vid en PET-kameraundersökning tillförs kroppen små mängder av ett spårämne, en biologisk substans, som är bundet till ett radioaktivt ämne som är en positronstrålande isotop.
PET-kameran registrerar isotopens strålning. Den bearbetade datan ger en tredimensionell bild som visar hur substansen har fördelat sig i den del av kroppen som undersöks, i det här fallet hjärnan.
Den dos radioaktivt spårämne som patienterna har fått hittills motsvarar ungefär vad en person normalt utsätts för under ett drygt år från bakgrundsstrålning och dylikt. Men modernare PET-kameror och analysprogram gör att en lägre dos kan användas.
– De senaste tio till tjugo åren har PET-kamerorna och analysprogrammen blivit avsevärt bättre, men man har fortsatt med samma dos eftersom den för länge sedan visat sig vara bra. Det är svårt att minska dosen både kliniskt och inom forskningen innan det finns studier som visar att bilderna blir lika bra med lägre dos, säger David Fällmar.
– Att kunna använda lägre dos öppnar möjligheter för oss att i betydligt högre utsträckning än tidigare använda metoden även på yngre patienter och friska försökspersoner, och är också bra om man planerar att göra upprepade undersökningar på samma person, säger David Fällmar.
I avhandlingen ingår även en studie av magnetkameraundersökning som ett alternativ till PET-kamera vid diagnostisering av demenssjukdom.
– En MR-undersökning medför ingen skadlig strålning alls till patienten och skulle vara ett attraktivt alternativ. Resultaten hittills är lovande, men det finns fortfarande en del frågetecken som behöver svar innan metoden kan införas som rutinundersökning, säger David Fällmar.
I och med att befolkningen i stora delar av världen blir allt äldre, ökar antalet demenssjuka dramatiskt. I dag beräknas det finnas omkring 47 miljoner människor med demens. Vissa prognoser spår en fördubbling av demenssjukdom under de närmaste 30 åren.
Samtidigt satsas ett stort arbete på forskning för att få fram ett läkemedel som kan behandla eller bromsa till exempel Alzheimers sjukdom. Om ett sådant blir verklighet, kommer miljontals människor att behöva diagnostiseras i ett tidigt skede.
