Under fredagen anordnade Läkemedelsvärlden tillsammans med Apotekarsocieteten ett digitalt frukostseminarium om utvecklingen av behandling mot covid-19. Föreläsare var Jan Vesterbacka, överläkare på infektionskliniken på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge, som berättade om vad sjukvården har lärt sig om covid-19-behandlingen sedan pandemin bröt ut. Intresset var stort, totalt hade 188 deltagare anmält sig.
Prövade olika läkemedel mot covid-19
När coronapandemin bröt ut i våras stod sjukvården inför ett nytt sjukdomsframkallande virus som ingen visste hur det skulle behandlas. Vården fick snabbt ställa om och läkemedelsbehandlingar började utvecklas i snabb takt.
– Under första veckan var det framför allt resenärer från Alperna som kom in. Jag minns själv att jag tänkte att det här ser väl inte så illa ut. Flera beskrev det som en lättare variant av influensa och vi kunde skriva ut dem rätt fort. Sedan under vecka två började det komma in svårare sjuka patienter som hade låg syrgasmättnad i blodet. Efter det började allt sjukare patienter komma in och vi började även att se dödsfall, berättade Jan Vesterbacka.
Han vittnade om att sjukvården just nu åter är högt belastad och att vi kan vänta oss att staplarna om dödstal kommer att stiga. Trots detta ser läget mer hoppfullt ut än i våras.
– Vi har lärt oss att ta hand om patienterna på ett bättre sätt. Dödligheten bland sjukhuspatienter med covid-19 har halverats och det är hälften så många patienter nu som behöver skickas till intensivvård. Av dessa är det sedan färre än hälften som behöver respiratorbehandling, sade Jan Vesterbacka.
I början av pandemin testades flera olika läkemedel mot covid-19. Vilka läkemedel som prövades baserades främst på rapporter från andra länder som låg längre fram i sjukdomsutvecklingen. Till exempel testades klorokinfosfat som senare slutade användas då det visade sig ha liten effekt, och istället mycket biverkningar.
Sedan i våras har det skett stora förändringar av behandlingen, berättade Jan Vesterbacka. Och behandlingen styrs mycket av var i sjukdomsförloppet patienten befinner sig.
I början ges det antivirala läkemedlet remdesivir om patienten är så pass dålig att det behövs syrgasbehandling men om patienten kommer in senare ges istället kortison.
Han redogjorde även för diskussionerna kring remdesivir. Karolinska universitetssjukhuset fortsätter att ge remdesivir till vissa covid-19-patienter trots att världshälsoorganisationen, WHO, nyligen avrådde. WHO baserar avrådan på den globala Solidaritystudien med ett mycket brett studieupplägg. Jan Vesterbacka och hans kollegor vilar i stället sitt beslut om fortsatt användning på andra studier som även visar effekten i olika undergrupper av patienter.
Dessa har visat att läkemedlet leder till snabbare förbättring för de patienter som är så pass sjuka att de behöver syrgas. Däremot fungerar det inte lika bra för de som behöver ett högt flöde av syrgas och för de allra svårast sjuka.
– Enligt studier har remdesivir inte visat sig minska dödligheten på det stora hela. Däremot har man kunnat se att det minskar dödligheten för den grupp som behövde syrgas med grimma, berättade Jan Vesterbacka.
Deltagarna ställde frågor
Seminariet avslutades med en frågestund där deltagarna hade många funderingar. Bland annat undrade en person om läkemedelsbehandlingen ser olika ut i olika delar av Sverige, vilket Jan Vesterbacka menade att den till viss del gör. På Karolinska universitetssjukhuset är de till exempel mer återhållsamma med kortison än på andra håll.
En annan deltagare undrade om den minskade dödligheten beror att det är andra typer av patienter som söker vård nu, till exempel att de rör sig om andra åldersgrupper. Jan Vesterbacka sade dock att det är i stort sett samma patientgrupper som söker vård och trodde snarare att det handlar om att vi alla har lärt oss mer om sjukdomen.
– Patienter söker vård tidigare nu än i våras, vilket gör att vi kan sätta in en snabbare behandling.
