Efter fusionen med Pharmacia blir Pfizer världens i särklass största läkemedelsbolag. Företaget väntas få en årlig forskningsbudget på nära sju miljarder dollar ? nästan dubbelt så mycket som den största rivalen GlaxoSmithKline.
Bolaget får därmed muskler att investera storskaligt i såväl tidig som sen läkemedelsutveckling. Enligt flera marknadsbedömare har dock mindre och medelstora företag snarare än kolosser i nya Pfizers storleksordning bäst förutsättningar att nå hög produktivitet.
Pfizers globale forskningschef Peter Corr håller förstås inte med om detta. Enligt honom kan större bolag tvärtom nå högre produktivitet än mindre, eftersom man har resurser att generellt höja kvaliteten på sina tidiga kliniska läkemedelsutvecklingsprogram. Detta leder i sin tur till att en större andel molekyler som i slutändan blir fungerande läkemedel kan föras in i de senare utvecklingsprogrammen.
Större företag som nya Pfizer får också i högre grad råd att döda ifrågasatta projekt, eftersom det finns så många andra potentiellt framgångsrika.
Minimerar risk för dyr flopp
Pfizer satsar redan idag hårt på att optimera den känsliga, tidigaste kliniska utvecklingen, för att minimera risken för en dyr flopp senare. Man är exempelvis ett av de företag som satsar mest på så kallade imaging-tekniker, där man i kliniska studier på enstaka patienter med hjälp av biologiska markörer försöker finna ledtrådar om huruvida en läkemedelskandidat kommer att fungera på människa. Denna satsning sker mot bakgrund av att åtminstone tre av företagets läkemedel på senare tid (trovafloxacin, darifenacin och eletriptan) drabbats av problem i den sista kliniska utvecklingsfasen.
Satsningen på tidig klinik är också något av en kontrast till företagets tidigare förmåga att hitta guldkorn i andra företags pipelines, och gör dessa till ännu större kassasuccéer än väntat. Varken celecoxib (Celebra) eller atorvastatin (Lipitor), företagets främsta storsäljare idag, är produkter som härstammar från den egna organisationen.
Från den del av det nya företaget som tillhörde Pfizer även innan fusionen är substanser på väg inom ett relativt brett spektrum av terapiområden. I fas III finns bland annat pregabalin, som i likhet med epilepsimedlen vigabatrin och gabapentin och en så kallad GABA-analog, men som väntas få en betydligt bredare indikationsfront än dessa medel.
Problem med inhalerat insulin
Stor förväntan råder kring det inhalerade insulin i fas III med varunamnet Exubera, som Pfizer tagit fram i samarbete med Aventis och Inhale Therapeutics.
? Byte från injektion till inhalation skulle betyda väldigt mycket för stora grupper av diabetiker, säger Håkan Emilsson, medicinsk informationschef på Pfizer i Sverige.
Ett problem har dock varit det relativt dåliga upptaget (10-15 procent) i lungalveolerna, som bland annat gjort att man tvingats utveckla en ny inhalator. Flera experter, exempelvis professor Christian Berne och docent Åke Sjöholm, har dessutom ifrågasatt idén på konceptuella grunder (se exempelvis Läkartidningen 17/01). Farhågor finns bland annat för att man, på grund av insulinets mångfacetterade effekter i biologiska system, riskerar att få skador på lungorna i form av fibros eller rentav lungcancer vid långtidsbehandling.
Eplerenon hetast i Pharmacia
Det hetaste läkemedlet från Pharmaciadelen av nya Pfizer som väntas nå marknaden inom den närmaste tiden är den selektiva aldosteronhämmaren eplerenon (Inspra, se LMV 3/02). Det nya hypertoni- och hjärtsviktsläkemedlet godkändes i USA i slutet av september.
? Hjärtsviktsbehandlingen blir den stora grejen med eplerenon. Dagens sviktbehandling missar aldosteronet, patienterna har höga nivåer av hormonet trots behandling vilket är väldigt negativt långsiktigt, säger Erik Lindh, medicinsk chef på Pharmacias marknadsbolag i Sverige.
Vid denna tidnings pressläggning var det inte känt vilka förändringar i nya Pfizers produktportfölj som fusionen lett till på grund av krav från konkurrensmyndigheter eller inledande prioriteringar inom det nya företaget.