Storbritanniens regering har publicerat sin handlingsplan mot antibiotikaresistens 2019-2024. Några av de mål som formuleras är att fram till 2024 minska antibiotikaanvändningen i landet med 15 procent, antalet antibiotikaresistenta infektioner med tio procent och antalet vårdorsakade blodförgiftningar med gramnegativa bakterier med 50 procent.
Planen är bred och tar upp insatser på många olika områden som behöver samverka för att nå målen. Ett av dessa är forskning och utveckling för att minska behovet av antibiotika och för att få fram nya antibiotika och andra antibakteriella behandlingar.
Läkemedelsvärlden skrev nyligen om den svenska Folkhälsomyndighetens förslag om nya modeller för att uppmuntra läkemedelsindustrin att utveckla nya antibiotika, trots att dessa ska användas sparsamt och inte kan bli några storsäljare. Folkhälsomyndigheten föreslog bland annat statliga etappbelöningar som betalas ut vid bestämda milstolpar under en utvecklingsprocess.
Även den brittiska regeringen har de senaste åren utrett och diskuterat dessa frågor. I den nya handlingsplanen konstateras att det är över 30 år sedan en ny klass av antibiotika upptäcktes. Handlingsplanen refererar en pipelineanalys som gjordes 2018 bland 30 läkemedelsföretag. 276 antibakteriella projekt identifierades, men endast 28 av dessa gällde antibiotika i sena stadier av klinisk utveckling.
Liksom de svenska utredarna framhåller den brittiska regeringen att det är svårt för ett ensamt land att på egen hand skapa ett system av ekonomiska incitament för att driva på utvecklingen av nya antibakteriella behandlingar. Storbritannien vill samarbeta med andra länder för att gemensamt få fram ett globalt system.
Samtidigt vill den brittiska regeringen genomföra nationella åtgärder som också kan bidra. Olika strategier för detta diskuteras i planen.
En strategi som diskuteras är att skapa ett system av ersättningar till företagen där priset för antibiotika helt kopplas loss från försäljningsvolymen. En annan är en så kallad pay-or-play-strategi som bland annat utgår från att läkemedelsindustrin i själva verket har starka egna intressen av fungerande antibiotika. Detta eftersom produkter inom andra terapiområden som onkologi och kirurgi blir oanvändbara utan effektiva antibakteriella behandlingar. Pay-or-play innebär i korthet att företag kan välja att investera i utveckling mot antibiotikaresistens eller att betala en avgift. Samtidigt ger samhället stora belöningar till företag som lanserar nya effektiva antibiotika på marknaden.
