Sveriges läkemedelskostnader ligger fem procent under det europeiska genomsnittet visar en ny rapport från Eurostat. Studien har jämfört priserna för de 181 mest sålda läkemedlen i 33 europeiska länder så som de var i november 2005. Och skillnaderna är stora mellan olika länder. Dyrast är det i Schweiz där priserna är hela 87 procent över genomsnittet, att jämföra med Makedonien som i stället har priser som ligger 42 procent under.
De stora skillnaderna förvånar Jan Liljemark på Läkemedelsverket.
? Om de här siffrorna stämmer borde det finnas utrymme för mer parallellimport och ytterligare sänkta priser. Men företagen som sysslar med parallellimport är väldigt välinformerade om prislägena i olika länder så jag hade nog inte trott att det skulle finnas så här stora skillnader kvar, säger han.
Jan Liljemark tycker att det är positivt att Sverige hamnar under genomsnittspriset.
? Det visar att det har lönat sig att ha en prismedvetenhet och att vi har en hyfsat kostnadseffektiv läkemedelsanvändning i Sverige.
? Dessutom kan man konstatera att det lönar sig med ett europeiskt samarbete. De länderna som har allra högts kostnader, Schweiz och Island, är ju inte med i EU och har troligtvis mindre parallellimport vilket säkert kan förklara deras höga kostnader.
Rapporten delar in länderna i sex olika grupper, med Schweiz och Island i den dyraste gruppen, följt av grupp två med bland annat Danmark, Tyskland och Norge. Strax över genomsnittet ligger bland annat Belgien, Holland och Finland.
I Sveriges grupp, som ligger strax under genomsnittet, finns bland annat Frankrike och Storbritannien. I den stora grupp som ligger mycket under prisgenomsnitt återfinns många av EU:s nyaste medlemmar, som bland annat Estland, Lettland och Litauen. I den gruppen är prisnivåerna mycket jämna. Den sista gruppen består enbart av Makedonien.
Enligt Läkemedelsindustriföreningen, LIF, är siffrorna svårtolkade.
? Det är alltid svårt med prisjämförelser och särskilt när man jämför nya och gamla läkemedel samtidigt. Men att Sverige ligger strax under genomsnittet stämmer bra med vad vi vet sedan tidigare, säger Richard Bergström, VD för LIF.
Bland de 181 läkemedlen som Eurostat jämfört är 75 procent läkemedel med patent och 25 procent generiska preparat. Den största spridningen i priser syns bland de generiska läkemedlen. Rapportförfattarna förklarar det med att det är en väldigt heterogen marknad och att generiska preparat oftast produceras för en nationell marknad.
LIF är själva på gång att presentera två nya rapporter som i stället jämför priserna för nya läkemedel för sig och generiska preparat för sig.
? De rapporterna visar mindre prisskillnader än Eurostats rapport när det gäller nya läkemedel. Och för generiska preparat visar de att Sverige är den duktigaste användaren i Europa, säger Rickard Bergström.
Den skillnad i priser som ändå fortfarande finns kvar kommer att försvinna menar Rickard Bergström.
? Det tar tid, men jag tror inte att de europiska medborgarna kommer acceptera att samma läkemedel kostar något helt annat på andra sidan gränsen.
Prisjämförelsetalet som Eurostat använt, purchasing power parity (PPP), jämför priser för en vara i förhållande till valutan och tar hänsyn till skillnaden i köpkraft mellan olika valutaområden.