Enligt Läkemedelsvärldens sammanställning är en del kommittéer noga med att specificera sina rekommendationer medan andra är mer svepande.
De allra flesta läkemedelskommittéer är överens om att i första hand välja ASA eller paracetatmol. Efter det prövas diklofenak eller voltaren, med ett första tillägg av metoklopramid, om illamående föreligger. Som ett andra alternativ tas ergotamin innan triptanerna är motiverade.
Läkemedelsverket säger i sina riktlinjer att ASA tycks vara mest effektivt. Även paracetatmol kan ges tidigt i anfallet och doser på 1 gram kan ges initialt av de båda preparaten.
Enligt Läkemedelsverket är det motiverat att pröva en triptan först när analgetika eller ASA inte har tillräcklig effekt. Samtliga kommittéer har en triptan på listan, men läkemedelskommittén i Västmanland är den enda som enbart har triptaner på sin rekommendationslista.
Ergotamin används i stor utsträckning och kan vara ett bra och billigt alternativ. Det finns dessutom hållpunkter som tyder på att ergotaminpreparat kan ge mindre återfallshuvudvärk än triptanerna. Över hälften av kommittéerna rekommenderar ergotamin.
Triptanerna är signifikant bättre än placebo. Däremot finns det ingen stark dokumentation som visar att triptanerna är bättre än ASA i olika kombinationer. Därför bör man på grund av den stora prisskillnaden i första hand inte välja en triptan.
Dokumentation saknas
Användningen av förebyggande behandling, i form av betablockad eller serotoninantagonist, har sjunkit över åren. Tillförlitlig vetenskap saknas och många patienter känner inget mervärde med behandlingen, både på grund av biverkningar och bristande effekt. Det förhållandet kan delvis förklara den lyckade lanseringen av triptanerna för akut behandling. Läkemedelsverket tycker dock att det kan vara motiverat att pröva om patienten har minst tre anfall per månad. I första hand bör betablockad väljas, om inga kontraindikationer föreligger.
Alla kommittéer utom fyra rekommenderar specifikt någon form av förebyggande behandling, samtliga rekommenderar gäller betablockad, tre gäller en serotoninantagonist..
Även om migrän är en besvärlig och invalidiserande åkomma är det ingen sjukdom med risk för men för livet eller förkortad livslängd. Enligt Läkemedelsverket. Argumentet att en triptanbehandling minskar sjukskrivningarna och förbättrar arbetsprestationen stämmer måhända för enskilda individer men är inte visat i någon studie.
Eftersom migränanfallet hos många är förknippat med illamående och/eller kräkning finns det för flera preparat olika beredningsformer. Många kommittéer specificerar sina rekommendationer att gälla både konventionella och smälttabletter, suppositorier, spray och injektioner ? där sådana finns tillgängligt.
Stora avvikelser
Trots Läkemedelsverkets och kommittéernas rekommendationer ser den verkliga förskrivningen och försäljningen annorlunda ut.
De fem mest sålda läkemedlen år 2000 på indikationen migrän var Imigran (270,7 miljoner kronor), Zomig (20,3), Orstanorm (15,6), Maxalt (12,5) och Anervan (4,8). Triptanerna svarade förra året för hela 93 procent av försäljningen, trots att de rekommenderas i andra eller tredje hand av landets läkemedelskommittéer.
De fem mest använda läkemedlen under samma tid var Orstanorm (1,84 DDD/1 000 invånare/dag), Imigran (1,40), Zomig (0,15), Anervan (0,10) och Sandomigrin (0,07).
Diagnos- och receptundersökningen (DRU) ger ett visst mått på hur mycket som egentligen förskrivs på vilken diagnos. Den har sina begränsningar, bland annat genom ett begränsat urval, men ger ändå en bra vägledning.
Innovativa val
Intressant med DRU är att det går att se vilka läkemedel som blivit förskrivna, trots att indikationen saknas. Bland annat har omeprazol (Losec) skrivits ut med indikationen migrän. Lika intressanta förskrivningar enligt DRU är ciklosporin, ranitidin, V-penicillin och ketoprofen i form av Orudis Gel.